Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRTAS UTLÅTANDEN SOM LANDSHÖFDING.
CIII
höfdingen i Dalarne ej lät sig nöja med sådana tilltag, som
att lands- och stadsfiskaler ransakade om förhållanden, hvilka
tillhörde konungens befallningshafvandes omsorg.
Järta skyggade ej ens for att upprätthålla denna
höf-dingerol äfven gentemot de högst uppsatte. Såsom
förtroendeman ville han ock ensam ega konungens förtroende att
vårda länets angelägenheter, och när det en gång hände,
att kronprinsen tyckte sig böra personligen omhulda
dalkarlarne, bättre än landshöfdingen det förmådde, inlade
Järta deremot den kraftigaste protest. Han hade redan
under 1813 års stora missväxt haft erfarenhet nog af hvad
ett nödår i Dalarne betydde och derunder personligen
ombestyrt de åtgärder för spanmålsreqvisition och
utdelning, som ålågo konungens befallningshafvande. När nu
samma olycka år 1816 träffade provinsen, gick han redan
på hösten i författning om anskaffande — genom den
offentliga myndighet som dermed hade befattning,
magasinsdirektionen, — af de för undsättning och utdelning
nödiga spanmålsförråd äfvensom af penningar, och ansåg
sig hafva sålunda tillräckligt sörjt för tillgång å medel att
förekomma all verklig nöd. Då erhöll han på våren 1817
från exc. v. Engeström ett bref, hvari denne meddelade,
att konungen och kronprinsen erhållit underrättelse, att
en förfärlig nöd herskade i Dalarne, att befolkningen vore
hänvisad att föda sig af »mäsk>, att för presterna i
Västerdalarne måst föranstaltas en särskild insamling i Vesterås,
och att konungen och kronprinsen häröfver intagits af det
lifligaste bekymmer samt vore betänkta på en
utomordentlig undsättning.
I sitt svar på denna skrifvelse af d. 16 Mars 1817
redogör Järta på det noggrannaste för den plan, han
hittills följt för meddelande af undsättning, och huru det varit
vandes pröfning, tillåtit sig att landshöfdingen oåtspord, och utan att ens
vilja på anmodan honom derom upplysa, genom sina fiskaler verkställa
en särskild utredning, »hvaraf en billig misstro kunde väckas till de
underrättelser som landshöfdingen i ämnet redan till K. M:t ingifvit». —
På denna framställning synes Järta icke hafva erhållit något annat svar
än det ofvan nämnda beslutet af d. 27 Mars 1817.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
