- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Första delen /
CXLVII

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ODALMANNENS MOTTAGANDE AF ALLMÄNHETEN. CXLVII

tänkte med denne, att »den som räddande deltagit i en
statshvälfning, redigerat en konstitution, beklädt en
ministerpost och styrt med beröm en provins» skulle mer än
någon annan vara mäktig att lyfta pressens anseende, men
framför allt att nedgöra Argus, Anckarsvärd och Anders
Danielsson. Äfven de, som icke delade utgifvarens
åskådningssätt eller gjorde sig full reda för de ståtliga
anate-mernas politiska syftning, njöto af språkets mäktiga klang
och skrattade åt de blixtrande infallen. Tegnér, skrifver
Beskow, har uttalat loford öfver Odalmannen starkare än
jag vet honom hafva yttrat om någon annan litterär
produkt, och i embetsmannakretsar inom hufvudstaden som
i landsorten var nog bifallet enstämmigt. Inom riksdagens
oppositionsparti och i den liberala pressen utföll
naturligtvis omdömet helt annorlunda. Riksdagsprotokollen
förvara mer än ett utfall emot den »servilism» och
»hyper-idealism», som ansågos utmärka Odalmannens politiska
läror, och det talades tämligen oförstäldt om, att Järtas
pension skulle nästa riksdag varda indragen.

Egendomlig var att se den verkan den nya tidskriften
frambragte i det fosforistiska lägret. Den helsades af
Litteraturtidningen med en anmälan, som till väsentlig del
var en polemik emot fredsstiftaren. At tidskriftens syftning
tillerkände recensenten visserligen »bifall af de läsare, som
önska sann upplysning»; men vid undersökningen, huru
detta syfte blifvit upphunnet, öfvergick han snart till en
allvarlig kritik. Poemerna — Järtas egna, och de enda
han offentligen erkänt som sina, — erhöllo ett sötsurt
loford. Recensenten fann väl, att J. kunde oredan ställa sig
vid sidan af de flesta i vårt fädernesland, som blifvit
helsade som krönte poeter»; »men fordrar man af skalden en
lyftning som.. i lefvande och in viduella bilder uppställer
tiders och personers innersta väsen, så återstå visserligen
några trappsteg, innan hr J. hinner sjelfva bottnen af
poesiens djupaste endast för få tillgängliga grufva».

För öfrigt antyddes längre fram i recensionen, att dessa
styckens förtjenst just berodde derpå, att de upptagit den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/1/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free