Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXXVIII
LEFNADSTECKNING.
föga annat än ett beklagande af ett snilles »öfverdriften
och »karikaturer» och några mer eller mindre svaga utfall
emot idealismen i den historiska uppfattningen. Järtas
svar på denna del af hans recension hör till det qvickaste
som i svensk polemik förekommit, och i hans deraf
föranledda utflykter på det historiska området, beträffande de
tre konungarne Gustaf Adolf, Carl den tolfte och Gustaf
den tredje, ligger i sjelfva verket ett program för historisk
uppfattning, som sedermera med större eller mindre
framgång utförts af åtskilliga svenska historieskrifvare och
minnestecknare.
Långt betydelsefullare var emellertid den del af
Allmänna Journalens recension, som den 19 November under
rubrik »Postcriptum till anmärkningarna i anledning af den
i Odalmannen införda artikel om Statistik», inleddes med
några reflexioner, hvilkas udd väl ej alldeles undgick Järta,
men som i sin rätta betydelse först långt efter Järtas död
kommit att framstå i sitt rätta ljus. Bland de förebilder,
som recensenten förevitade Järta att hafva följt, förekom
nämligen: — »Sir Robert Filmer, som hade påstått att
menniskorna ej voro födda fria, att de följaktligen icke
kunde hafva frihet att välja hvarken regering eller
rege-ringssätt». Derefter fortsätter recensenten:
»Som Sir Roberts skrift utkom några år, sedan England
gifvit sig en ny dynasti, satte harmen öfver denna lära
pennan i handen på den store filosofen Locke, såsom synes af hans
yttrande i företalet: »dessa blad, hoppas jag, skola vara
tillräckliga att på obestridliga förnuftsgrunder uppresa vår
närvarande konungs och store återställares tron, en tron som bygd
på folkets valf den lagligaste af alla tronåtkomster, gör hans
rättigheter fullkomligare och oförnekligare än någon furstes i
kristenheten....... Konungen och nationen hafva så
grundligen vederlagt sir Roberts hypotes, att jag förmodar, det ingen
hädanefter skall understå sig att uppträda mot vår
gemensamma säkerhet eller att advocera för träldomen, eller ega den
svagheten att låta sig förvillas af motsägelsen i en populär
stil, väl turnerade perioder och en välljudande engelska».
Hänsyftningen var för tydlig att missförstås;
anklagelsen för legitimistiska tänkesätt var för en af 1809 års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
