Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXXVIII
LEFNADSTECKNING.
existens m. m. Jag framstäide mina skäl att ej öfvergifva mitt
lilla kasteli och förklarade mig alldeles icke duga till den i
fråga varande befattningen; äfvensom jag yttrade mina
tvifvelsmål om nyttan af den plan han uppgjort för att göra
akademien verksam. Nu voro redan de tvenne första arken af
Odalmannen tryckta. Jag lemnade honom dem, han stoppade
dem i fickan; vi samtalade om andra ämnen, foro derefter
tillsammans att äta middag hos Pihl. Under det vi voro der,
hade han ej lägligt att genomögna dessa ark, utan sade mig
blott, att han af rubrikerna funnit, att jag skrifvit ett par
allvarsamma poemer, hvartill han, med en ärlighet som jag
högaktar, sade sig icke anse mig fallen. Hela eftermiddagen talade
vi för öfrigt om hvarjehanda och äfven något litet om
journalen, hvartill han lösligen lofvade att lemna något stycke.
Jag for hem tidigt och han återvände med sin svåger
morgonen derpå. Sedermera har jag ej hört af honom, ehuru jag
väntade, att han, sedan han läst min anmälan och deraf sett
journalens syftning, skulle skrifva mig någon rad derom. —
Som sagdt, detta stillatigande kan härröra från lättja, men
emellertid har äfven jag, som ej vill tigga biträde till ett
företag af mera intresse för andra än för mig, icke skrifvit till
honom eller ens sändt honom något exemplar af häftet».
Järta var sårad af denna Tegnérs »indifferentism»
som han fann för mycket »professorlig» och4 stridande mot
den höflighet man kunde fordra äfven af snillen. Tegnér
å sin sida skref till de mäklande vännerna Beskow och
Franzén, att han aldrig lofvat något till journalen, icke
ens blifvit ombedd om bidrag och ej ville insända bidrag
ouppfordrad, hvarjemte tydligt framsticker, att han
ogillade Odalmannens hela program, hvari äfven han såg
en syftning till den reaktionära politik, som han vid
denna tid lifligt afskydde.
Så kom det sig, att Odalmannen blef blott ett
vackert styckverk i vår litteratur. Det andra häftet var
färdigt i Juni 1824 och innehöll utom Franzéns poemen
artikel om Nordamerikanska staternas materiella tillväxt
samt en uppsats om Adam Smiths ekonomiska system^
begge af Järta sjelf, den sistnämnda med ett löfte om
fortsättning, som visade, att ett tredje häfte ingick i
planen. I detta häfte hade Järta ock ämnat meddela ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
