Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS JÄRTA DÖD D. 6 APRIL 1847.
CLXVII
förbindelse med de för vår inre historia så vigtiga
ståndsarkiven. En ej ringa del af de betydande arbeten i svensk
häfdaforskning, som under de sist förflutna trettio åren sett
dagen i vårt land, hafva grundats på just de urkunder,
hvilka under Järtas ledning af riksarkivet bragtes till det
ordnade skick, hvarförutan forskningen knapt är möjlig.
Järta sjelf deltog, så länge han kunde vara tillstädes i
Stockholm, flitigt i dessa lärda mödor och tillhopabragte
för egen del en betydande samling af handlingar till vår
laghistoria, hvaraf han sjelf endast hann offentliggöra några
spridda fragment*), men som fullständigt tillgodogjorts i
J. A. Posses »Bidrag till svenska lagstiftningens historia».
Järta, som hade den sorgen att öfverlefva icke blott
sin maka utan äfven tvenne lofvande söner, återvände redan
1840 från Stockholm till Upsala, men bibehöll ledningen
af riksarkivet2), endast i afvaktan på lämplig efterträdare,
ända till år 1844. Han var nu sjuttio år, och den alltid
svaga helsan var under de återstående dagarna af hans lefnad
fullständigt bruten; men ännu från sin sista sjuksäng följde
han med intresse så väl dagens politiska företeelser som
den vetenskapliga forskningen, hvari han efter måttet af
sina krafter deltog. Minnestalet öfver grefve Gustaf
Cron-hjelm författades under kamp med den annalkande döden,
och, kort efter fullbordandet af denna minnesgärd åt
verkmästaren vid 1734 års lagarbete, slutades hans lefnad den 6
April 1847.
Järta var en af dessa kraftigt utpräglade
personligheter, som tilltvinga sig deltagande och beundran äfven af
sina motståndare. En efterverld bedömer med lugnare
sinne de politiska tvistefrågor, i hvilka han tog så liflig
och framstående del, och står ej under inverkan af den
tjuskraft hans i allo öfverlägsna väsen utöfvade på
hän-gifne beundrare; men i hans verksamhet som statsman
’) Dels i uppsatsen »Om lagförbättring under sjuttonde
århundradet» i tidskriften Frey 1841, dels i Minnestalet öfver Gustaf Cronhjelm.
2) Denna tid sköttes de löpande ärendena, under ständig
skriftvexling med Järta, af riksantiqvarien B. E. Hildebrand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
