Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 FRANSKA MONARKIENS UPPRATT A NDE.
silkesafveln, och dels till schäferier. Hela landet bör
indelas i bergs- och fabrikslag, inom hvilka jordens
produkter efter faststälda taxor skola försäljas.1 Deraf
följer att den frihet i spanmålshandeln, hvarom
ekono-misterna så mycket skrifvit och skrikit, icke kan ega
rum. Jordbruket bör i allt anses för hvad det verkligen
är, en skattskyldig vasall under de lysande och
följaktligen mest gagneliga näringarna.
Alla handtverk och fabriker böra förblifva i skrån,
bestämda efter Colberts reglementen Man har väl med
åtskilliga ekonomiska skäl sökt bevisa skadligheten af
denna inrättning; men då man besinnar dess ålder och
sammanhang med andra vördnadsvärda anstalter af
enahanda natur, finner man, att den ej så lättsinnigt bör
angripas. Det är genom skråinrättningen som den för
alla monarkiers bestånd så nödiga känslan af
subordina-tion utbredes till de lägre klasserna af en nation. I hvart
skrå finner jag den kedja af Pouvoirs intermèdiaires
sub-ordonnès et dèpendants, som enligt Montesquieu utgör det
monarkiska regeringssättets väsende. 2 Att upphäfva dem
vore således att bryta denna kedja, och med det samma i
principen förstöra hela monarkien. Dessutom gör det till
fyllest, för att förkasta förslagen om skråtvångets
undanrödjande, att Turgot sökt verkställa dem; ty en så
skadlig novateurs åtgärder bör hvarje rättskaffens minister
utan pröfning fördöma.
Revolutionen har äfven, som man vet, i grund
förstört Frankrikes handel. Dess återupphjelpande blifver
en af de välgerningar, hvilka skola befästa det monar-
1 Utan atl afbryta kedjan af mitt resonnemang, kan jag ej inlåta
mig i någon bevisning om rättmätigheten af denna anstalt. Jag måste
derför hänvisa dem af mina läsare, som tvifla derom, till de icke längesedan
utkomna: En skaüebondes strödda reflektioner öfver landtbruk och
bergshandtering m. m. sid. 19. Dessa reflektioner, hvilkas förf. med en ädel
oegennytta försvarat allahanda slags tvång på den näring, han sjelf skall idka,
hafva blifvit berömda för grundlighet och ett behagligt skrifsätt uti Vexiö
Stifts Tidningar. Mera behöfver jag ej säga för att rättfärdiga min citation.
2 De tEsprü dis Lois, Lrvre 2. chap. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
