- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Första delen /
26

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

FRANSKA MONARKIENS UPPRATT A NDE.

Jag vänder mig nu till ett annat föremål af mycken
vigt, nämligen krigsväsendet. Förut har jag anmärkt, att
en hel monarkisk armé måste genast uppsättas. Det är
klart, att de trupper, som slagits för republiken, icke
kunna nyttjas till monarkiens försvar, ty af hela franska
nationen har ingen klass varit den oformliga friheten si
uppriktigt och ifrigt tillgifven som arméerna, och med
franske soldaten förhåller det sig ej på samma sätt som
med den tyske, hvilken efter ordspråket tjenar sju
furstar med en röck. — Det torde blifva möjligt att få
behålla någon del af den segrande ryska hären, åtminstone
så länge intill dess man med mera säkerhet kan anförtro
landets och den allmänna ordningens försvar åt infödda
fransmän.

Revolutionen, som satt allt annat i en förvänd
ordning, har ock förderfvat den franska krigskonsten. Detta
anförande strider, jag medgifver det, emot den yttre
sannolikheten, äfvensom emot den allmänna meningen. Det
låter dock ganska tydligen bevisa sig. Hvilken är den
första grunden till all krigskonst? Disciplin, svarar man.
Nå väl, huru kan disciplin ega rum i en trupp, der
anspråken på jemnlikhet yrkas af alla, der soldaten äter
vid öfvergeneralens 1 bord, der officerare och gemena
kalla hvarandra du både utom och i tjensten, der sjelfva
generalen ej skulle våga att prygla trumslagaren o. s. v.r
Också har det väl aldrig i verlden, efter trovärdiga
resandes utsagor, någonsin gifvits en så illa exercerad
soldat som den franske republikanske. Man skall ej
kunna se något eländigare än ett gevär-af exeqveradt af
en sådan trupp, något som så vittnar om den oordning,

1 Man erinre sig, att Buonaparte i lifstiden (att han omkommit, är
säkert, men hvar, huru och när, vet ingen) alltid åt med sina soldater. —
Med öfvergeneral menar jag general en chef. Som denna öfversättning länge
varit nyttjad i vårt officiella allmänna blad, Posttidningarna, utgifvet af kongl,
svenska akademien, så bör jag ej frukta att blifva missförstådd. Jag är ej
af det folket, som gör Buonaparte till en öfvergeneral i den bemärkelsen,
att han öfverträffat alla samtida generaler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/1/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free