Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
FRANSKA MONARKIENS UPPRATT A NDE.
Sådana äro mina oförgripliga tankar om det som bör .
göras för att stadga det monarkiska regeringssättet i
Frankrike m. m. En granskare skall i denna skrift sakna mycket
af den omständlighet, ordning och sakkännedom, som han
finner i andra, författade af lärdare och djupsinnigare
tänkare; men jag hoppas likväl, att den, dessa förträffligheter
förutan, skall hafva god verkan på allmänhetens
tänkesätt, så vida den onekligen vittnar om min välmening och
uppmuntrar hvarje rättsinnad läsare till nit för den goda
saken. Jag begär blott att gagna, icke att lysa; och hvad
helst kittsliga kritiker eller gallsjuka och nyhetsälskande
recensenter behaga, i sin demagogiska ton, döma om mitt
arbete, bryr jag mig ej om deras ilskna anfall, hvilka de
mest vördiga män icke undgått, utan underkastar mig
endast deras dom, de der ådagalagt, sig hysa sådana
tänkesätt, som berättiga dem att fälla utslag i saker af vigt för
Gu"d, konungarne och folken. Ett bifallsord uti det blad,
som lärt oss att i våra barns ledare igenkänna hemliga
jakobiner, som meddelat vår allmänhet den aktningsvärda,
men af jakobiners smädelser förföljde Schirachs
märkvärdiga uppenbarelser, som undfägnat oss alla rättänkande
med den lifligaste målning på det republikanskt franska
sedeförderfvet, ett enda bifallsord i detta numera
uppbyggliga blad, säger jag, skulle smickra mig oändligen mera än
det grannaste beröm i en skrift, der den teologiska
censuren och hållskjutsen blifvit angripna, men deremot
tryckfriheten, den nya och nyare och nyaste filosofien, nya
allegoriska byggnadssätt och allt annat nytt (utom nya
sekter) försvarade, eller i en journal, der en hop ynglingar
utan stadga och moget vett, men deremot med all
ungdomens oförskämdhet och näsvishet, häcklat och begrinat
gamla hedersmäns arbeten, dem de knappt varit värda att
läsa, gjort uppenbarligen gäck af omvända fritänkare, af
en Ahasverus Fritschen, af en brukspatron S—n och af
andra heliga män, klandrat domstolars och konsistoriers
och kongl, teaterdirektioners beslut, men deremot prisat
filosofer och neologer! Detta frimodiga yttrande skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
