Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 6 ANFÖRANDEN TILL STATSRÅDSPROTOKOLLET.
smädeskriftens innehåll är sant eller falskt; och att
derför, när författaren af en sådan skrift å statens vägnar
anklagas för utgifvandet deraf, honom icke tillåtes att söka
rättfärdiga sig genom bevisning af sannfärdigheten, men
att denna bevisning kan ega rum i den civila aktion om
skadeersättning, som den förolämpade har rättighet att
särskildt anställa. Muntligen frambragta tillmälen äro
deremot föremål för bevisning.
Den nyligen i Frankrike stiftade Code pènal förklarar:
»att den skall anses brottslig till calomnie, som antingen
på allmänna ställen eller i allmänna folksamlingar eller
genom en offentlig och autentik handling, eller uti en
tryckt eller icke tryckt skrift, hvilken blifvit anslagen,
utdelad eller såld. tillvitat någon enskild person gerningar,
som, i fall de vore verkliga, skulle blottställa honom för
åtal i brottmåls- eller polisväg eller också endast för
medborgares förakt eller hat; vidare att hvarje beskyllning, till
stöd för hvilken det lagliga beviset icke bifogas, anses
falsk; att följaktligen den, som beskyller annan, icke
till-låtes att till sitt försvar begära, att bevisning deraf må
anställas, och att han icke heller må anföra till sitt
urskuldande, att bevisningshandlingarna eller de uppgifna
fakta äro allmänt kända.»
Då denna lag föreslogs till antagande, framstäldes
såsom motiver till berörda stadganden, att under den
förflutna revolutionstiden smädelsen icke varit nog kraftigt
återhållen, hvadan afunden och hätskheten icke fruktat att
angripa de mest aktningsvärda mäns heder; att man länge
önskat, det lagstiftaren måtte lägga ett band på sådana
missbruk; att antingen vore det faktum, hvarför man
beskylde någon, förbudet af lagen eller icke; att om det
vore förbudet, tillkomme det endast domaren att
undersöka verkligheten deraf och bestämma straffet; att hvarje
god medborgare då borde angifva det inför domstol, men
att, om han i stället derför utspridde det ibland
allmänheten genom tal eller skrift, vore det tydligt, att han till
detta förhållande fördes mera af illvilja än af nit för all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
