Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 6 ANFÖRANDEN TILL STATSRÅDSPROTOKOLLET.
som den, man nyligast sökt gifva åt svenska nationens
önskningar. Och den, som förmår inse, att de moraliska
krafternas spänning verkar mera till ett folks idoghet och
välstånd än små reglementariska ögonblicksanstalter, ma
döma, huruvida den tidpunkt, då svenska folket, upplyftadt
till sin forna ära, återvunnit känslan deraf, är väl väld
för bildandet af ett tänkesätt, som skulle bestämma en
ministèrs värde efter dess dagliga uppmärksamhet på
förhållandet af mjölkpriset till kaffets, samt mäta statens
styrka efter antalet af dem ibland dess medlemmar, hvilka,
i stället att dricka kaffe, åto välling — ett ord, hvarmed
jag skulle frukta att inför Eders Kongl. Maj:t obehörigen
förlöjliga en allvarlig undersökning, om det icke blifvit
yttradt i det samma riksdagsmemorial, hvaruti ridderskapet
och adeln besvors i den lefvande och i kommande
generationers namn att icke neka bifall åt utgifvandet af den
föreslagna statsekonomiska journalen.
I öfrigt, då riksens ständer hvarken begärt, eller
lagligen kunnat begära, att tryckfrihetsförordningens
stadganden icke skulle vara lämpliga till den statsekonomiska
journalen, kunde det möjligen, ehuru icke sannolikt, hända,
att redaktören deraf blefve stäld under tilltal för skrifter,
som der influtit. I detta fall skulle ofelbart riksens
ständers anseende # lida, och högst besynnerligt vore äfven det
förhållande, att efter en gällande grundlag, det ankomme
på hofkansleren att afbryta en anstalt, som
nationalrepresentationen beslutit.
5:0.
Att till allmän nytta utbreda kunskaper är en ibland
de yrkade statsangelägenheter, hvarom man i senare tider
icke synes hafva redigt uppfattat begreppen. Fordom
ansåg man grundliga studier vara nödvändiga för de
personer i samhället, hvilka gåfvo sig anspråk att verka till
statens gagn eller ära. Man sökte då icke att uttänja
kunskaper i yta, utan sträcka dem ifrån djup till höjd.
I senare tider har upplysningens utbredande blifvit ett af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
