Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MEDLEN TILL HÄMMANDET AF YPPIGHET. . II3
man förmodar vara rubbad. Erkännande vigten af detta
föremål för den allmänna uppmärksamheten, fäster jag
likväl min enskilda egentligen vid yppighetens verkningar
på nationens moralitet, hvarigenom Eders Kongl. Majrt
äfven funnit den vara och blifva i synnerhet förderflig.
Både i sjelfva arten af den moderna yppigheten och
i sätten, hvarpå den yttrar sig, tror jag mig röja ett
utbrott af den närvarande tidens anda. I de sekler, då ära
och anseende grundade sig förnämligast pä krigsbragder
och statsvärf, var också den svenska praktens karakter
ridderlig. Den hörde mera till det offentliga lifvet än till
det enskilda; den omgaf nationens store män med en glans,
uti hvilken det rena ljuset af deras förtjenster var
sammangjutet med det bländande skenet af deras lycka; den
hade till ändamål icke blott den för dagen samlade
hopens beundran utan äfven efterverldens; den betraktades
med afund men tillika med vördnad. Nu deremot synes
den rådande yppigheten vara riktad mera till enskild
vällust och till ett ständigt skiftande modeprål än till
offentlig ståt; beteckna veklighet och dårskap mera än stolthet;
härleda sig förnämligast ifrån hastigt och lätt förvärfvade
penningtillgångar; utgöra ett vederlag för ära, men icke
ett vedermäle deraf; inskränka sig till den verkan att
förvåna endast för ögonblicket af dess yttring, samt i följd
af allt detta väcka mera förakt, harm eller åtlöje än
afund. Man bygger nu icke, såsom fordom, slott på landet,
utan vinstgifvande brännerier och ladugårdar, icke palats i
städerna utan hus att uthyra; man pryder hyrda våningar
med flyttbara granna möbler, icke egna med väggfasta
konststycken; man fäster ej vid stamgodsen några bibliotek
och skryter ej med dyrbara rustkamrar; man förvarar icke
stoftet af döda anförvandter i kostsamma kistor och egnar
sällan åt deras minnen några praktfulla grafvårdar. Efter
sin förmåga och stundom derutöfver anställer man lysande
dinéer, supéer och baler, men håller icke öppet bord för
dem, med hvilka man genom slägtskap, vänskap eller
statsbefattningar är förenad. Man visar sig icke för me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
