Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MEDLEN TILL HÄMMANDET AF YPPIGHET. . II3
tryckes af fattigdom och förnedras i ett nog allmänt vordet
tänkesätt, hvilket vägrar statens tjenare anspråk äfven på
rättvisa. Trött att kämpa både mot enskilda bekymmer
och mot allmänhetens ovilja, söker derföre mången redlig
och förtjenstfull embetsmän det enskilda lugnet. Den
starkare föredrager väl, då intet annat val gifves, den
lotten att hatas utan skäl framför den att* med rätta
föraktas och skyr ej det namn af aristokrat, som tillägges
honom i en tid, hvars frihetshjeltar föra ett högt språk i
embetsmäns trånga rum, men ett ödmjukt i ockrares
förmak. Den svagare, sorgfällig att dölja sig undan bittra
omdömen, arbetar vederbörligen utan att verka. Begge
fördöma det Öde, som fört dem i statens tjenst och icke
i enskilda näringsyrken. — Jag medgifver, att denna tafla
kan synas nog mörk, men jag fruktar likväl, att den är
alltför sann. Den är tecknad efter hvad jag sjelf erfarit
och sett och efter de många vedermälen af den
närvarande tidens anda, som i offentliga handlingar förvaras åt
efterverlden. Emot de bemödanden att förringa
embets-mannacorpsens anseende, hvilka både uppenbarligen och
lönligen anställas, anser jag underdånigst ett särdeles
mäktigt och verksamt beskydd fordras, icke för mig sjelf, ty
jag är tillräckligen skyddad af min vana och min föresats
att trotsa smädelsen, hvilken också numera icke tränger
sig inom min verkningskrets; icke heller för andra
individer, ty jag upphäfver mig ej till deras ombud; — men
för samhällsordningen, hvilken ej kan bestå, om
menighetens aktning för regeringens organer faller ; men för
nationens frihet och ära, hvilka ej kunna bevaras, om ett
tilltagande enskildt öfverdåd får förlama dessa organers
kraft; men för det svenska folklynnets redbarhet, hvilken
går förlorad, om hedern att hafva redligen tjenat staten
nedsättes under det anseende, som förvärfvas genom
bränvinsbränning eller lånag på halft år i sänder ur diskonterna
samt vidare upphöjes genom slöseri och skrål. Den nåd,
hvarmed Eders Kongl. Maj:t alltid täckts hugna dess och
rikets civila embetsmän, utgör visserligen för dem sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>