Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
EMBETSUTLÅTANDEN.
teten af de ämnen, guld och silfver, som nyttjas till
verlds-mynt, oupphörligen ökas, och att följaktligen förhållandet
mellan denna qvantitet och alla i handeln omsatta varors
år ifrån år rubbas. Efter de säkraste uppgifter
frambringas årligen ur grufvorna i Amerika och Europa guld och
silfver till ett värde af omkring 45 millioner piaster, under
det att behofven af dessa metaller till mynt minskats genom
användandet af papperspenningar, och likväl tror man, att
guld och silfver utgöra en oföränderlig varumåttstock,
samt anser hvarje, äfven obetydlig tillökning af ett dem
representerande mynt medföra en ofantlig skada blott
genom sin qvantitativa verkan på rörelsekapitalet, hvars
tillräcklighet eller otillräcklighet dock aldrig kan bestämmas,
emedan den ankommer på hastigheten af samma kapitals
rörelse, som åter omvexlar hvarje dag och minut efter en
mängd tillfälliga förhållanden. — Under dessa mekaniska
åsigter af statshushållningen förstöras näringar, förlamas
näringsfliten och uppoffras enigheten emellan medborgare
för döda siffrors sammanstämmelse i debet och kredit af
en grundlös riksräkning.
Jag har redan underdånigst anfört, att man i forna tider
lika mycket som nu varit bekymrad öfver svenska
nationens yppighet. Att den icke varit så vådlig, som man
förestält sig, har erfarenheten visat, men visserligen har
det forna öfverflödet varit i förhållande till
nationalväl-mågan lika långt och sannolikt längre sträckt än det
närvarande, hvilket i allmänhet består mera i en utvidgad
vällefnad än i en slösaktig yppighet.
Uti rikshushållarens konung Gustaf I:s hof, hvarest
lefnadssättet förmodligen icke mycket skilde sig ifrån de
högre adliga familjernas, konsumerades utländska drycker
och specerier till icke obetydliga qvantiteter och af ganska
många slag. Sidentyg, skarlakan och kläde, allt af utländsk
tillverkning, hafva ifrån de äldsta tider varit nyttjade i
Sverige. Kläde, hvaraf åtskilliga slag uppräknas i Visby
stadslag, i en varutaxa af 1450 och i andra gamla
handlingar, användes under medeltiden i stället för mynt uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
