Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING. 243
nått, i den samma medgifna privilegier, sin yttersta höjd
under detta tidehvarf. Då, genom Kalmar recess af 1483,
försäkrade konung Hans, att »hvar god man, andlig eller
verldslig, skulle vara konung öfver sin landbo, utan i de
saker, som konungens ensaker vore i lagen». Men utom
det, att allmogen under Sturarne uppreste sig emot det
välde, som denna recess skulle stifta, torde de anförda
orden deruti icke hafva betydt mera, än att jordegaren
hade att uppbära konungens andel i de sakören,
hvartill hans landbo lagligen fäldes, en förläning, hvilken
icke innebar rättighet för honom att sjelf genom
egenmäktig dom dertill fälla, d. v. s. icke tillerkände honom
någon länsherre-jurisdiktion
En tredje främmande rätt, som i det svenska
samhället blef varaktigare än den kanoniska och feodala,
infördes der af tyska köpmän och handtverkare. Den första
kända uppteckningen deraf har namn af Bjärköarätten,
men är ingalunda af sådan ålder, att den, enligt dess
utgifvares, Hadorphs, förmodan, kunnat vara en lag för
staden Birka eller Björkö, hvilken, om den någonsin
verkligen funnits, dock otvifvelaktigt varit ödelagd långt förr,
än svenska rättsböcker kunde sammanskrifvas.
Benämningen härleder sig säkerligen från ordet birk, birke, bjorke,
hvilket både i Sverige och Norge betecknat stad2 eller,
må hända, ursprungligen från biark, som efter Hadorphs
förklaring betydt handel3. Den utmärker således hvad
eljest honom Ull vittes och han dertill nekade, egde han att värja sig med
teradsnämnd. Tredjedelen i det gods, som förverkades genom sådant
brott, äfvensom i laga dråpböter, om det skett af våda, tillkom konungen.
1 Jfr Tyge Rothe, Nordens Statsförfattning m. *»., 2 del., s. 206 o. f.
Uti de af Erik Sparre 1593 författade Postulata Nobilium yrkades bland
annat, »att adeln, såsom fordom af àldir varit hafver, måtte njuta alla
konungliga saker med deras landbönder; dock att saken först vore på
tàrodstintr skäligen skärskådad och lagligen dömd*. Häraf synes, att en
nitisk förfäktare af adelns ifrågavarande privilegium dock ansåg det icke
innebära någon domsrätt.
2 Ihre Gloss. h. v.
3 Hadorphs företal till Bjärköarätten. I franska och engelska
handungar på medeltidslatin förekommer barcaniare, barganniare, barqvinart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
