Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING. 2,279
Flera försök gjordes att efter nya åsigter ordna
utöfningen af konungens högsta domsrätt. För detta
ändamål stiftade konung Erik XIV år 1561 en kunglig nämnd*,
sammansatt af både adliga och ofrälse ledamöter. En
hälft deraf skulle vissa tider resa omkring landet att
efterse, huru lag och stadgar handhades, och den andra
hälften ständigt förblifva i Stockholm2. Inrättningen af
denna kungliga domstol var må hända en efterbildning
af lagskipningen i England, hvarom konungens då
förtrogne rådgifvare, Nils Gyllenstierna och Beurreus, hvilka
varit ditsända att underhandla om hans giftermål med
drottning Elisabeth, kunnat inhemta och hemföra mer
eller mindre fullständiga underrättelser. Så vida de
kringresande domarne skulle ersätta de i lagen föreskrifna
årliga landstingen, hvilka, såsom det synes, icke mera
ordentligen höllos, gjorde denna anstalt ett ingrepp i
folkets gamla rättighet till landsnämnd, äfven i konungs
dom. Då den kungliga nämnden måste afdöma många
verkliga eller föregifna statsbrott, hvilka den förhatlige
Jöran Persson var förordnad att såsom konungens högste
ordningsman beifra, så ansågs den med afsky åtminstone
af de mäktige i landet, och stiftelsen deraf anfördes ibland
orsakerna, hvarför1 konung Erik blef afsatt3. Landstingen
’ Åt denna domstol likasom sedermera åt andra med enahanda
syftemål gafs benämningen af nämnd, utan tvifvel för att under ett gammalt
namn dölja inrättningarnas nyhet.
2 Celsius, Erik XIV:s historia, andra uppl., s. 88 o. f. Enligt en
instruktion, som konungen utfärdade i Halmstad den 1 November 1563
för dess trogna män och tjenare, som under dess frånvaro i Stockholm
skulle tillstädes blifva, borde »the gode män, som Kongl. Maj:t hafver
låtit förordna til Hans Kongl. Majrts nämpd, uppå visse tijdher om åhret,
som ähr huar tridie åhr, dragé on\kring i huar landzände öffuer heele
Rijchet och uthi de förenempte Städer och ther som forsamblinger scheer,
som ähr om Distingen i Upsala, om Samptingen i Strängnäs, och om
Mormesse i Vesteråhs, ransache och förhöre om alle ährender, som icke
ftafue kunnat slijtes för Lagmän, afseijandes öffuer huart ährende sententz
och dom o. s. v.» Häraf skulle synas, som hade hela nämnden vid dessa
tider kringrest.
3 Stiernman, Riksdagsbeslut, 1 del.r s. 289.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
