Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
aflägsnare fränder fordrade delaktighet i detta rika arf.
Tvistens afgörande berodde på tvenne rättsfrågor,
nämligen huruvida jus repræsentationis gälde i andra sidolinien
och huruvida skyldskapsleden skulle beräknas, enligt den
romerska civila lagen, ifrån den aflidna elier, enligt den
kanoniska, ifrån dess och pretendenternas närmaste
gemensamma stamfader. Under åberopande af ofvanberörda
»medelsta lag*, af åtskilliga förut fälda domar samt i
synnerhet af en, som erkebiskop Jakob Ulfsson jemte flera andra
biskopar och verldsliga rådsherrar år 1507 gifvit och
hvaruti den »medelsta lagen» bekräftades, äfven till framtida
giltighet i arfssaker1, yrkade fru Magdalenas vederparter, att
jemväl i andra sidolinien skulle enligt samma lag
afkomlingar intill femte led efter kanonisk beräkning ega rätt
att dela arf med närmare fränder. Erik Sparre deremot
medgaf väl, att uti nedstigande linien och uti den första
å sidone »den närmare skulle draga den fjermare till arfs
med sig allt intill femte man2»; men då sådant ej egde
rum i bakarf, hvartill det ifrågavarande borde räknas,
påstod han, att enligt landslagens uttryckliga stadgande3
arfvet måtte odeladt tillfalla hans mormoder fru Magdalena,
hvilken vid fru Görvels död var, såsom dennas farbroders
dotter eller brylling, närmare, till det samma än
vederpar-terna, hvilka voro bryllingars eller sysslingars barn eller
barnbarn. I öfrigt anmärkte han, att efter den beräkning
af skyldskapsleden (den civila), hvilken skulle vara den
rätta och, såsom en på Stockholms rådhus under långlig
tid upphängd arfstafla utvisade, den allmänt antagna, voro
vederparterna icke skylda med fru Görvel intill utan uti
femte led. Emot de äldre domar, som af dem blifvit
företedda, framstälde han en och annan sådan, hvarmed hans
1 Detta dombref finnes aftryckt ibland stadgarna vid Bjärköa-rätten
samt flerestädes. Anmärkas må, att den särskilda arfstvist, som det samma
afgjorde, endast angick jus repræsentationis i första sidolinien.
2 Detta medgifvande utöfver landslagens ordalydelse synes hafva
varit grundadt på ett efter ofvanberörda dombref af 1507 allmänt vordt:
rättsbruk, som i förevarande fall ej fordrade att bestridas.
3 I Ä. B., kap. 3, I 2.
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
