Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3M
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR. 4
väldige (jäfaktiga) att akta1». Han hade således måst fatta
sitt beslut efter »de skäl, som han af Sveriges beskrefne
lag, samt eget förstånd och samvete finna kunnat». Sedan
sakens beskaffenhet och parternas påståenden blifvit
framstälda, afhandlar domen särskilda slag af arf och
skyld-skapsberäkningen i dem, hvarvid den civila gillas. Vidare
om det lagstadgande till förmån för faderbroders eller
faders-systers afkomma intill femte man, som Erik Sparres
vederparter sig åberopat, säges, att det »hafver rätteligen ingen
grundh eller skääl i lagen, förty det finnes uti fåå
lagböcker sä och uti de som ofullkomligast äro; uti de gamla
så och nyss öfversedda, som nu mest brukas, finnes det
intet2. Vi kunne och icke veta», tillägger konungen, »med
hvad skääl samma lagbok, som det innehåller, kallas
Mid-leste lagen, efter thy man hafver först Björköö lagen, och
sedan then helige konung Erichs lag, sedan konung Bijrger
Magnussons, desslikest och konung Magnus Erichssons
lagböcker; så att om någonthera skulle kallas then
Mid-leste lagen, då vore det lijkare att kalla en af deres
lagböcker vid thet nampn och icke then som längst och sa
godt som allersenast, efter the andre, i konung
Christo-phers tijdh, när månge uthländningar rådde här i rijket
1 I Palmsköldska samlingen af Juridica, tom. IV, fol. 265,
förekominer en så lydande anteckning: »Under en kopia af Johan III:s
dom-bref i saken om arfvet efter fru Görvel Abrahamsdotter har stadsskrifvaren
Hans Bijlfelt med egen hand skrifvit följande mening: Desse eflfterskrefne
ofrälsemän hafve til detta arbete varit brukat, doch icke gerna uthan moot
vår vilja, näml. Niels Hansson och Erich Mattsson (uti Stockholms
slotts-lofven, 2 åldrige lagfarne män, de äldste häradzhöfdingar uthi heela
Up-landz laghsagu) Niels Larsson, tollskrifver, åldrig laghfaren man, Sten
Stenson, referendarius, Lars Hindrichson, referendarius, och sedan
Stockholms stadz secretarius, Sigfrid Hindrichson, referendarius, Hans Hansson
Bijlfelt, fischal och sedan Stockholms stadz secretarius. Men aff herr
Niels Gyllenstjerna och herr Hogenschild Bjelke förtiänte vij allzingen
täcke». — Af konung Carl IX kallades Hans Bilefelt, såsom Johan
III:-och Sigismunds förtrogne, en »äreförgàten skälm». Om honom se vidare
Werwings Konung Sigismunds och Carl IX:s historia, del. 1, s. 214 a 431.
2 l en bland afskrifterna står härefter »icke heller i den tryckta-,
hvilket ej kan vara annat än en tilläggning af kopisten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
