Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3M
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR. 4
eller några ibland de unga ofrälse män, hvilkas studier^
äfven vid utländska akademier, Carl IX hade med
penning-understöd och andra uppmuntringar befrämjat.
Sannolikt är, att hans hofkansler, juris doctor Nils
Chesneco-pherus, deruti haft en ganska betydlig del. Sedermera
under konung Gustaf Adolfs regering yrkade han såsom
enkedrottningens kansler samt äfven 1617 i en skrift,
hvilken högligen misshagade konungen, framstälde
arffurstar-nes rättighet att befalla ridderskapet och adeln inom sina
furstendömen att rida under deras banér1. Samma
rättighet antages uti förevarande lagförslag, hvarest 25:te
kapitlet af konungabalken lyder sålunda: »Alle
frelsis-män, som innom furstendömet boendes ähre, äghe
thoras vapnatjenst under furstarnes baneer, ther the
boendes ähre, hafva och följachtige vara2.»
I afseende på den enskilda rätten innehålla de båda
lagförslagen många nya bestämmelser, hvilkas
fullständiga utredning skulle fordra en egen afhandling. Båda
röja de bekantskap med den romerska och äfven med
andra främmande lagstiftningar. Bland bevis härpå ma
jag anföra, att i det Rosengreenska förslaget antagas
1 Widekindi, Gustaf Adolfs historia, s. 383. Hallenberg, 4: 595.
2 Det kan synas mindre troligt, att Carl IX såsom kommg skalle
hafva godkänt detta stadgande. Men då han aldrig ansåg Norrköpings
arfforening, hvarigenom arfsrätten till kronan öfverflyttades till honom och
hans efterkommande, vara säkert betryggad, är det ej osannolikt, att han
ville åt dessa hafva förvarad den furstliga rätt, som han sjelf länge for
sig yrkat. Också tillerkände han nära konungslig myndighet inom
fursten-dömena ej endast åt sin yngre son Carl Filip utan äfven åt sin brorson
hertig Johan uti de försäkringar hftn för dem utfärdade 1609. Härtill
kommer, att enligt en anteckning af Palmsköld (Juridica, tom. XI, pag. 1)
Carl skall redan 1603 och således ännu såsom endast furste hafva begynt
att »öfverse och corrigera Sveriges lag», hvilket arbete han sedermera mot
slutet af 1608 företagit sig att ytterligare revidera och förbättra. Vidare
tillägger antecknaren: »När lagboken förra gången år 1603 öfversågs
och fprbättrades, upplades till prof 22 kapitel af konungabalken, som ifrån
den förra lagen voro uti många stycken skiljaktiga, men dock sedermera
ar 1608 på många ställen åter (blefvo) korrigerade och ändrade.> Något
tryckt profstycke af berörda lagförslag har jag ej kunnat igenfinna i de
samlingar af gamla handlingar, hvartill jag haft tillgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
