Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3M
vetenskapliga afhandlingar. 4
vissaste och äldste exemplaren öfverenskomme, och med
dem på det flitigaste vore collationerad», skulle gälla till
allmän efterrättelse, med undantag så väl af kyrkobalken.
hvilken uti inga domar efterföljas skulle, innan den blefve
af konungen och dess riksråd samt andra förståndiga
män öfversedd och förbättrad, som ock af de orden i
konungabalkens 3:dje kapitel: Nu år til konungs rikit
Sverike konunger våliande och eij ärfvande etc., hvilka
ord, efter gjorda arfföreningar och riksens afsked, sa
förändrades: Til Sverikes rijke är konunger ärfvande och
eij väliande. I öfrigt ville konungen, att man i
högmåls-och andra grofva saker, såsom mened, Guds ords lastande,
svärjande, dråp, hor, frändsämjospjeld, ocker, falskt vittne
och annat sådant, skulle rätta sig efter Guds lag, som i
den Heliga skrift vore författadl. Några »varietates»
blefvo äfven aftryckta, men man skulle dock endast
hålla sig vid den mening, ord och grund, som stode i
sjelfva texten, hvilken konungen gillade och stadfästade.
Dock vore det domare tillåtet att, när några fall
förekomme som hvarken efter konung Kristofers lag eller
efter riksens sedermera upprättade recesser och beslut
kunde dömas, då söka lag och rättelse om sådana fall
uti de andra lagböckerna, hvilka konungen låtit trycka,
undantagande kyrkobalken; emedan uti dessa gamla
lagböcker funnes många nyttiga stycken, som i konung
Kristofers lagbok vore utelemnade. Slutligen förklarade
konungen, att efter denna konung Kristofers lagbok
skulle dömas »in til th ess, effter uthi Norköpings
herre-dagh på thet åår 1604 beslutit bleff, konungen kunde
hafva tijd medh sitt älskelige rijks-rådh och andre godhe
män thenne laghbook med the andre flere, öfversee och
förbättra, hvilket medh thet förste skee skulle2»; och när
1 Härifrån härleder sig den ännu i domareeden bibehållna formeln
Guds och Sveriges lag, hvarom må läsas Ol. Rabenii bref till J. D. Michaeli
i dennes Mosaühes Recht, 1 delen.
2 Dessa ord hafva utan tvifvel föranledt Wilde till den meningen, att
konungen vid 1609 års riksdag sjelf framstält det Rosengreenska förslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
