Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING.
2,315
hofrätt och torde hafva närmast föranledt konung Gustaf Adolfs
stiftelse af en sådan. Den 1604 föreslagna hofrätten skulle
bestå af en »præses judicii eller rättegångsföreståndare» och
af tolf assessores. Riksdrotsen eller rikskansleren eller, då de
voro för giltiga skäl hindrade, en annan bland riksens råd
egde att vara præses i denna rätt och att till assessorer
deruti kalla helst lagmän och häradshöfdingar, som vore närmast
boende och för handen, der konungen hade sitt hofläger. Jemte
dessa skulle vid hofrätten anställas en fiscalis eller
hofprokura-tor, som förde konungens talan, och en hofnotarius, som
upptecknade hvad klagande och svarande parter anförde samt
författade de domar, hvilka af rättegångsföreståndaren och
assessorerna afsagda blefve. Dessa domar finge ingen qvälja, utan
det endast bero af konungen hvad han af nåd göra ville. Ibland
föreskrifterna rörande processen förekommer en omständlig,
huruledes, när den, som vore anklagad för någon missgerning,
förnekade sin brottslighet, men man >hade der till vissa
con-jecturas eller gissning, vissa circumstantias eller omständigheter
och sufficientia indicia», han då skulle dömas till »tortura och
pinebenckien». Detta, såsom det här säges, af »all lag och
rätt effterlåtna medel att utleta sanning» skulle i en noga
bestämd ordning användas och kunna mot halsstarriga
ogernings-män tre gånger försökas. Ville den sålunda tredje resan pinade
dock icke bekänna, så vore »thet bettre och tryggiare then
brotzlige lös att giffua än dömma then obrotzlige».
Rådet, hvilket synes hafva befarat, att denna kopgl.
hofrätt skulle blifva ett verktyg för Carl IX:s politiska afsigter och
deraf bestämda hårdhet, framstälde emot åtskilliga delar af
förslaget väl grundade anmärkningar. Det ansåg domstolen icke
böra vara flyttbar och åtfölja konungens hofläger, utan
rättegången alltid böra hållas i Stockholm tvenne gånger om året. Till
assessores borde af konungen, ej för tillfallet af præses, kallas
tolf lagfarna män, och icke sådana, som, fastän de innehade
häradshöfdingedömen, dock vore till domare mindre tjenliga
än andra, hvilka i sådana embeten icke brukade blefve. Ingen
sak måtte af hofrätten upptagas, som ej varit ransakad på
lagmans- och häradsting" och ifrån lagmans dom genom appell
dragen under vidare pröfning af konungens nämnd, hvars dom
skulle »förutan något missnöje» förblifva orygglig, så framt
konungen icke ville skrock bryta och all sanning utleta.
Angående tortyren yttrade sig rådet genast i sitt första svar af
den 20 Augusti 1604 sålunda: »Hvad den pinlige förhör
vidkommer, som uti H. F. N:des 8 puncht står, att den effter
gisningar och omstendighetter skie må, dett kunne vij inga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
