Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBÄTTRING AF LAGSKIPNINGEN I SVERIGE. .329
en blifvande fullständigare lagrevision var detta arbete
en betydlig förberedelse.
Den af regeringen utlofvade förklaringen öfver det
samma uteblef. Blott några få föremål för de framstälda
förslagen blefvo — dock med modifikationer af dem —
bestämda tio år derefter genom straffordningen af den
18 Maj 1653
Emellertid framstäldes vid flera riksdagar, ömsom
af regeringen, ömsom af ständerna, angelägenheten, att
de gamla, äfven genom det föråldrade språket för
menige man dunkla lands- och stadslagarna måtte af
lagkunniga män »revideras, förtydligas och förbättras».
Härtill vidtogos ock tid efter annan åtskilliga
anstalter. I ett Kongl, bref den 17 Februari 1652 anbefalde
drottning Kristina samtliga hofrätterna att uppgifva
de fel och brister i Kristofers lag, som de kunnat
förmärka, samt att föreslå nödiga förbättringar2. Någon
verkan deraf är mig ej bekant. Att konung Carl X
gifvit Stjernhjelm ett sådant uppdrag, synes af en dennes
supplik3. Vid 1664 års riksdag anförde ridderskapet
och adeln uti sina besvärspunkter flerahanda klagomål
öfver justitiens förvaltning samt yrkade äfven, att den
så ofta ifrågastälda lagens revision måtte bringas till
fullbordan4. Häröfver hördes hofrätterna, hvilka —jemte
det att de, i synnerhet Svea hofrätt, sökte visa
obefogenheten af adelns flesta klagomål öfver lagskipningen —
vidare i afseende på lagens revision förklarade sig anse
vådligt, synnerligast nu under konungens minderårighet,
1 Just.-verket, s. 294.
2 Uti detta Kongl, bref, kontrasigneradt af Stjernhöök, säges, att
lagen i följd af dess ålder och af sedermera utkomna författningar och
resolutioner vore »så af sig kommen, att domarene kunde sig nu intet
mera i mång stycken dervid tryggeligen hålla; deraf hände att
annorledes af underdomarene, annorledes af hofrätterne, särdeles uti
criminal-saker, dömdes och resolverades, jemväl ock ofta uti civilsaker annorledes
af den ena och annorledes af den andra hofrätten.»
1 Handlingar rörande Skandinaviens historia, 3: 125.
4 Stiernman, Riksdagsbeslut, 2: 1480.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
