Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA KYRKANS YTTRE SKICK EFTER REFORMATIONEN. 345
Men konungens ogunst mot biskopar och prelater, ehuru
numera bekännare af lutherska läran, fortfor under hela
den återstående tiden àf hans lefnad och yttrade sig än
genom sönderdelning af biskopsdömena, än genom
indragning af sådana prebenden, gods och räntor, hvilka
dittills fått af biskopar, kaniker och kloster emot
öfver-enskomna afgifter besittas, än genom andra förut icke
öfvade sätt att minska de andligas inkomster, än genom
bannebref i synnerhet till erkebiskopen Laurentius Petri,
hvars anseende hos det evangeliska presterskapet
konungen synes hafva fruktat och hvars tillgifvenhet för sig,
ehuru befastad också genom frändskapsband1, han
ständigt misstrodde. En ny orsak härtill fann konungen uti
erkebiskopens gensträfvighet mot hans förehafvande att
äkta sin aflidna andra gemåls, Margareta Lejonhufvud,
systerdotter, Katarina Stenbock2. Om Laurentius Petri
och de öfriga härom rådförda biskopar och prester
slutligen måste dertill lemna sitt samtycke, så bevisar
likväl både konungens behof deraf och svårigheten att det
säges uttryckligen uti konungens instruktion för regeringsrådet i samma
provins af den 9 April 1540. Genom ett Kongl, bref den 20 Juli 1541
förordnades Normans adjunkt, biskop Henrik i Vesterås, att, emedan den
förstnämnde vore »med margfollelige konungens och richesens anliggiendh
ährender och gescheffter på dhenne tijdh bekymbrett och beladenn», i
hans ställe, med biträde af tvenne konungens fogdar i Kalmar län, Isak
Birgersson och Joen Olsson (om hvilka ses i Stiernmans Hofd.-minne,
I: 300), förrätta visitation öfver religionssakerna i Småland, hvarvid han
egde att för klerkeriet förklara konungens »christeliga kyrkoordningar»,
hålla tillsyn öfver presternas lefverne m. m. samt — hvilket för dessa
visitationer var ett hufvudsakligt ändamål — tillhålla presterskapet och
kyrkovärdarne att framte och aflemna de silfverpenningar och klenoder,
»hvilka så ochristelige till denn sannskyldige Gudz tiennste udi kircheme
missbruchade varit hade». Registr. H., fol. 174. — Räkningar öfver
Normans uppbörd finnas i riksarkivet.
1 lian var gift med en konungens syskonbarns dotter.
2 I fråga om förbudna led, inom hvilka äktenskap ej finge tillåtas,
var Laurentius Petri alltid af den strängare meningen. Han författade
härom en 1572 tryckt särskild afhandling och bragte presterskapet vid
kyrkomötet i Upsala samma år att gilla och bekräfta de deruti yrkade
satser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
