Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA KYRKANS YTTRE SKICK EFTER REFORMATIONEN. 347
råd beslutit. Derhän lockade honom ock troligen äfven
en annan utländing, hvilken redan 1547 ankom till
Sverige för att såsom hertig Eriks præceptor efterträda
Norman, nämligen fransmannen Dionysius Beurreus, ifrig
anhängare af den calvinska reformerta läran1.
Denne man, som egde sin höge lärjunges
synnerliga förtroende, blef, sedan Erik uppstigit på tronen, en
af hans mest gällande rådsherrar2. I förening med
andra fransmän af den ofvannämnda trosbekännelsen, hvilka
under löfte om fri religionsöfning fått inkomma i riket3,
sökte han att der bereda calvinismen insteg, men mötte
kraftigt motstånd af den frimodige och vid Luthers lära
stadige erkebiskopen, emellan hvilken och Beurreus
vexlades skarpa dogmatiska stridskrifter4. Då likväl dessa,
äfvensom i sammanhang dermed tvisten mellan
erkebiskopen och biskopen i Vesterås Johannes Ofeg jemte
de öfriga så kallade liqvorister5, förblefvo utan synbar
verkan på kyrkans förhållande till staten, må jag ej vid
dem uppehålla mig. Om konung Erik XIV inom sig
hyste och äfven i böljan af sin regering visade henägen-
1 Äfven andra af denna lära funnos i konung Gustafs hoftjenst.
Uti Per Brahes historia öfver honom (mskrpt) berättas, att under
kon-ungens vistande 1552 i Vadstena hade »någre af dess calvinistiske
spelemän skamfärat alla taflor på Christi lekamens lijknelser uti heela
Vadstena clöster, på höge altaret och alle andre städes huar sådant fans i
umbgångarna; och ändock thet blef k. Göstaff tillkännagifver befans
lijkväll sedan att konungen föga värdade then saken, läth och intet heller
vedergörat». — Messenius förmäler ock (Scond. Iä., XV, pag. 118), att
Calvin skall år 1559 hafva i bref till konung Gustaf uppmanat honom
att förbyta i Zwinglis lära den lutherska, till hvilket försök han hemtat
anledning af det förtroende, som Beurreus syntes ega, då han blifvit
skickad till England att för hertig Erik begära drottning Elisabets hand.
2 Han blef 1562 riksråd och 1566 öfverräntmästare.
3 Beurreus hade under sin första beskickning 1561 till England
haft sig uppdraget att med sådant löfte inbjud^ till Sverige förföljda
hugenotter, hvilka åberopade sig deUa löfte i en inlaga till konungen
1564, beledsagad med deras konfession. Dessa skrifter läsas i v. Troils
Handl. till reformationens historia, del. 5, -s. 251 o. f.
4 Bazii Hist. EccL Sveo-Goth., pag. 290.
5 Handlingarna derom äro kungjorda af v. Troil, 1. c. tom. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
