Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA KYRKANS YTTRE SKICK EFTER REFORMATIONEN. 355
f
om presternas lära och lefverne, om menige mans
religiösa och sedliga förhållanden samt om skolors,
hospitalers och sjukstugors skick; der fel och brister funnes,
borde han dem böta och afskaffa, så vidt möjligt kunde
vara, både med råd och dåd. Hade biskopen förfall,
så att han ej sjelf kunde »i retter tijdh visitera, så måste
han uthskicka sin official eller provest samt medh några
andra goda män som thenna sakena uthrättade».
Biskopen egde ock att »haffva sina provestar uthi alla
prepo-siturer på landztygdena såsom vant vore», och borde
han dertill utvälja »de personer, som ibland the andra
presterna syntes vara skickeligast». Honom tillkomme
att uti sitt stift ordinera prester, dock borde han icke
anförtro prestembetet åt sådane, som genom oskicklighet
dertill skulle »mera skada än gagn göra i församlingerne»,
eller som genom elak fräjd kunde göra »embetet
för-achtat och vanvyrdt». Han borde ej heller hvarken
>flere prester ordinera än behof gjordes i hans stichte»
eller »vara för hastig till att transferera eller förskicka
någon clerk från thet ena til thet andra, tredje eller
fjerde gieldet, effter som her medh haffver varit en
ganska stoor osedh; ty sådana handel haffver thet anseendet,
at then, som så redebogen är til at omskiffta gield och
altijd byta, han söker thermed icke hvadh Christo
til-hörer och thet folkena kan vara nyttigast, uthan heller
sin egen fördeel, hvilket icke rette herdar utan
legoherdar, ja också ofta ulffvar, göra».
Hvarken åt de skolor, som förut funnos vid
domkyrkor och kloster, eller åt det ännu unga universitetet
i Upsala hade konung Gustaf I egnat någon kraftig, dem
förbättrande och utvidgande omvårdnad; icke heller af
de indragna kyrko- och klostergodsen anslagit
tillräckliga medel för en så vigtig angelägenhet. Han
nödgades sjelf erkänna denna brist på verksamhet i sin eljest
så verksamma styrelse1 samt erfor genom saknad tillgång
1 I bref till magister Nils Månsson, då i Wittenberg, af den i Aug.
1538. Celsii Mon., pag. 29. — Väl uppmanade konungen dannemännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
