Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
- VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
Dessa anslag blefvo småningom allt mer och mer
uppenbara. Kraft och troligen äfven vilja att dem
emotstå saknade den Laurentius Petri1, hvilken 1574 blef,
enligt konungens önskan och med dess bifall, väld af
presterskapet att på erkebiskopsstolen efterträda den hädangångne
med samma namn, men med ojemförligt större
egenskaper. Till mera än en sammanjemkning af de stridiga
religionslärorna, den romersk-katolska och den lutherska,
synes konung Johan i början af sin regering icke hafva
varit benägen. Men hans lust för ståt och hans
förtröstan till sin teologiska lärdom hänförde småningom
hans lättfärdiga sinne till målet för de papisters sluga
verksamhet, som dels omgåfvo honom, dels från
främmande orter ledde den för sin tro nitälskande drottningens
välde öfver honom. Dessa förhållanden och svenska
kyrkans dåvarande tillstånd hafva nyligen blifvit af en
mästares hand så lifligt och tillika med så oveldig
sanning skildrade2, att af märkliga dithörande föremål föga
kunde återstå att vidare uppteckna, ännu mindre att
sammanställa till en rikare ordnad tafla. Endast för att icke
alldeles förbigå de försök till omstörtning af
reformationsverket, hvilka under konungarne Johans och Sigismunds
regeringar anstäldes, må jag något, om ock öfverflödigt,
derom tala3.
De första handlingar, hvarigenom den svenska
kyrkans återförening med den romersk-katolska eller
åtminstone närmande dertill skulle beredas, voro några
1 Till skilnad från den gamle Laurentius Petri Nericius benämne»
denne Laurentius Petri Gothus. Han var den förres måg och, innan
han utnämndes till erkebiskop, professor i Upsala.
3 Geijer, Sv. folkets historia, del. 2.
3 Nyligen har i Tyskland utkommit ett arbete under titel: Sckwedem
und seine Stellung zum heiligen Stuhl unter Johan III, Sigismund III tmd
Karl fXt nach geheimen Staatsfapieren, von Augustin Theiner, 1 Theil 1838,
2 Theil 1839. Det är författadt med fanatisk bitterhet mot reformationen,
men bilagorna (uti 2:dra delen) af urkunder, dem förf. mestadels samlat
ur arkiverna i Rom, äro i historiskt afseende vigtiga. Sjelfva berättelsen
lemnar ock många upplysningar om faktiska förhållanden. (Anm. 184a)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
