Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA KYRKANS YTTRE SKICK EFTER REFORMATIONEN. 381
efter mötet derstädes 1593, var honom ofta misshagligt
genom dess teologers gensträfvighet mot hans trosläror
och i enlighet med dessa yrkade kyrkobruksreformer;
men det oaktadt upprätthöll han icke allenast detta
läroverk, utan sörjde för dess tillväxt genom ökade anslag
och utvidgade stiftelser1.
Anmärkningsvärdt är emellertid, att samme furste,
som den svenska kyrkan har att tacka för Upsala möte
och i det hufvudsakliga för dess beslut, sedermera icke
erkände dettas helgd, utan sjelf sträfvade att upphäfva
den enighet i religionen, hvilken derigenom skulle
stadgas2. Den blef likväl på denna grundval stadgad, men
ej af Carl utan af hans store son, hvilken, utan att söka
ryktbarhet såsom teologisk sakförare, ehuru också han
var med erforderlig förmåga dertill utrustad, endast
visade sig en ädel, evangeliskt sinnad konung. Med
lugnande vishet och sansad kraft befästade han inom sitt
rike den lutherska läran ; för andra folks frihet att henne
- ––-
1 Geijer, 1. c. del 2.
2 I svar af den 5 Mars 1604 på riddarnes och adelns begäran, att
vid arfforeningens bekräftande borde förklaras, att hvilken arffurste, som
affölle från den Augsburgiska konfessionen och Upsala mötes beslut,
skulle hafva förverkat rättighet till Sveriges krona, yttrade sig Carl, att
den, som affolle från den profetiska och apostoliska skrift, »ther uppå
then augsb. confessionen grundat är», måtte blifva denna rättighet
förlustig; men hvad anginge Upsala koncilium, så »emedan månge af them
thet hulpit till at göre, och särdeles the af clerekerijet så väl som andre
hade fallit ther ifrå, derföre läte H. F. N. dett blifue uthi sitt värde och
behöfdes väl at ett concilium änn ytterligare i läglig tidh måtte
berammas, på thet at the lärde kunde förena sigh, så at icke någon splijt her
i riket antingen i lähre eller ceremonier vara måtte, riket till skade och
förderf och the enfaldige til förargelse, såsom her till skedt vore och af
Upsala concilio sig hade förorsaket o. s. v.» Acta vid riksdagen i
Norrköping 1604 i riksark. — I Norrköpings arfförening nämnes ej heller
Upsala mötes beslut. — Vid krönings riksdagen 1607 bragtes konungen,
efter åtskilliga skrift vexlingar med ständerna och i synnerhet med
presterskapet, att i sin försäkran intaga jemte Augsburgiska bekännelsen äfven
de beslut, som i Upsala 1593 och sedermera angående religionen blifvit
upprättade, dock med den klausulen: »så vidt samme beslutt äre grun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
