- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Första delen /
383

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA KYRKANS YTTRE SKICK EFTER REFORMATIONEN. 383

BILAGA

angående rättegången mot laurentius andreæ
och olaus petri, är 15401.

Man har icke saknat anledningar till tvifvel, huruvida den
rättegång mot Laurentius Andreæ och Olaus Petri, som
Johannes Magnus och Johan Messenius2 samt efter dem yngre
historieskrifvare omtalat, verkligen blifvit anstäld. . Krönikorna
af tvenne i rikets vigtigaste värf då nyttjade män, Rasmus
Ludvigsson och Pehr Brahe, innehålla icke något derom; ej
heller konung Gustaf I:s historia af Erich Jörensson (Tegel),
sådan den, efter att hafva varit af konung Carl IX öfversedd,
ar 1622 i tryck utgafs. Johannis Magni uppenbara och
Messenii illa dolda afvoghet mot reformationen och dess förnämsta
befrämjare förringade trovärdigheten af deras ifrågavarande
berättelse, och en dermed öfverensstämmande anteckning af
Sven Elofsson3, hvilken först mot slutet af konung Gustaf I:s
lefnad blef en bland deSS kansliskrifvare, syntes ej vara
grundad på nog säker egen kunskap. Det förekom ock föga
sannolikt, att Laurentius Andreæ och Olaus Petri skulle icke
förr, än sedan fem år förflutit efter upptäckten af några tyska
borgares anslag mot konungens lif, hafva blifvit anklagade för
dold medvetenhet deraf, samt att, om den sistnämndes krönika
dr 1540 ansetts röja förrädiska afsigter, konungen kunnat
redan det följande äret vilja hafva sin egen regerings historia
af honom författad och dertill anmanat honom4.

Assessorn i antiqvitetskollegium, sedermera lagmannen
Tobias Westenhjelm, som under konung Carl XI:s regering
sammanskref en omständlig konung Gustaf I:s historia efter
de källor, hvilka varit honom bekanta, anförde väl, om domen

1 Se ofvanför, pag. 341.

2 Johannis Magni Gothorum Sveonumque historia, lib. XV, kap. 1.
— Joh. Messenii Scondia Illustr ata, tom. V, pag. 85, samt dess rimmade
berättelse, anförd af J. G. Hallman i Bröderne O. och Z. Petri
lefvernes-beskrifning, sid. 100.

3 Den är, jemte Messenii berättelse, åberopad af Dalin i dess Svea
rikes historia, 3 delen, 1 bandet s. 331.

4 Se konung Gustaf I:s bref till Olaus Petri, dat. Kalmar den 15
Augusti 1541, hos Hallman, s. 71, och i Scriptores rerum Svecicarum, tom.
II, sectio posterior, pag. 151.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/1/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free