Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA KYRKANS YTTRE SKICK EFTER REFORMATIONEN. 385
protokoll, kan man dock af dem inhemta, att Olaus Petri
i början förnekat den brottslighet, hvarför han anklagades;
att den gamle Laurentius Andreæ yrkat (utan tvifvel förgäfves)
att få del af de vidlyftiga anklagelsepunkterna för att
skriftligen besvara dem; att vid domstolens andra sammanträde
den 2 Januari 1540 förekommit, jemte de anklagade, äfven
svenska och tyska medlemmar af Olavi Petri församling i
Stockholm; att de anklagade då bekänt sig hafva brutit mot
konungen och fäderneslandet samt på böjda knän bönfallit om
försköning från förtjent stralf efter strängaste rätt; samt att
domstolen utsett trenne ibland sina ledamöter, herr Sten
Eriksson, herr Johan Turesson och magister Georg Norman att
tillika med tvenne deputerade från den Stockholmska
församlingen, en svensk och en tysk, begifva sig till konungen och
söka utverka de brottsliges benådning. Sjelfva domen finnes
ej i de knapphändiga anteckningarna omnämnd.
Bitterheten i alla och, såsom det tyckes, orättvisan i de
flesta anklagelsepunkter, hvilka uti Tegels handskrifna arbete
finnas intagna, torde böra förnämligast tillräknas Pyhy, ehuru
de i flera delar väsentligen öfverensstämma med konung
Gustafs hårda yttranden om Olaus Petri uti ett fjorton år
derefter skrifvet bref till dennes broder, erkebiskopen1. I
berörda punkter röja lärda citationer, äfven ur Ulpianus,
ledningen af den tyske kansleren, hvilken föregaf sig vara juris
utriusque doktor. I)et var en ny minister, som ville befästa
sitt välde med hätskhet mot de i konungens onåd fallne, icke
anande att deras öde snart skulle träffa också honom.
Mot de båda politiska offren anfördes jemte åtskilligt
annat: att mäster Lars (Laurentius Andreæ) hade med heliga
löften om trohet och bistånd inledt konungen uti
reformationsverket, ehuru »H. M. gifvit honom sijne besväringer och
märkelige nödtorfter tillkenne, hurulunde K. M. ther till fast
ungh och allene sigh företage för svagh var och att
tillefven-tyrs ther mötte i framtijdhen mere farligheet än fromme folie»;
— att han och m:r Olof (Olaus Petri) under konungens
frånvaro i Småland2 företagit sig, honom ovetande och utan hans
befallning, att storma altaren, kyrkor och kloster, hvarigenom
de hardt när hade åstadkommit uppror och »tänckte de tillefven-
tyrs lijka som H. K. M. uthi then religionssak icke borde eller
____ •
1 Detta bref, dat Gripsholm den 24 December 1554, läses hos
Hallman, 1. c. pag. 71; samt Scriptores rertwi Svecicarum, tom. II, sect. 2,
Pag« I55« Olaus Petri hade tvenne år förut aflidit.
2 1524. Nyss förut hade Laurentius Andreæ blifvit af konungen
antagen till dess kansler.
Järta, Skrifter. /.
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
