Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA KYRKANS YTTRE SKICK EFTER REFORMATIONEN. 387
hvilken tillkomme folkens regenter; — att magister Lars och
magister Olof velat ifrån slottet afsöndra Stockholms stad och
ställa den under en egen styrelse, sökt inbilla K. M:t, att icke
skulle dömas efter lagboken, utan efter hvars och ens samvete,
samt låtit borgarne uppsätta deras medborgare Björn
Björns-son1 till borgmästare, »efter hvars furstelige strengheet alle
tvistige saaker och oenigheeter effter theres svermende nye
conscienties lagh produceret blifva skulle», hvilket vore ett
mot allt naturligt skäl och den heliga skrift stridande
ana-baptistiskt svärmeri o. s. v.; — att magister Lars gjorde först
förrädaren Gorius Holst till sin förtrogne rådgifvare och, när
denne blef af konungen gripen och i fängelse insatt, skaffade
sig magister Lars och magister Olof en annan »djupsinnigh
cantzler» och antogo dertill myntmästaren Anders Hansson;
— att under allt detta konungen, som den tiden »opå
skicke-ligitt folk stoort mangel hadhe», och som, utan någon att
förlita sig till, omgafs med så mycket förräderi, »lijke som en
upjagedh hjortt, hvilken af hunderne på alle sijdher beängsted
är, the ther drijfva honom altijdh fram», måste alltså, på det
.magister Lars icke skulle åstadkomma ännu större förräderi,
hålla sin vedermöda inom sig »som en qvarnsteen opå sitt
hierte» och se genom fingren med magister Lars, som dock
ständigt traktade efter konungens förderf; — att magister
Lars »medh sin arglistige persuasition skickeligen förde H. K.
M. uthi then Gottlanclske feigde2 på thet att H. K. M. ifrå
all sin kongl, välfärdh skulle bringett bliffua»; — att han och
magister Olof voro angelägna, att lübeckarnes handel skulle
inskränkas samt, efter att hafva inledt konungen i de steg,
som förorsakade krig med dem, slogo under sig de
konfiskerade lübska varor, hvilka skolat införas i konungens
kammare; — att magister Olof, som hade »mest uthi alle frije
konster och fakulteter, nempligen uthi theologien, in jure
di-vino et civili, in medicinis och andre flere sig väl öfvedt och
mechtigt förfahren var», dock icke nöjdes med dessa
»fakulteter eller konster», utan ville »samfällt medh sin nye cantzler
och rådgifvare Anders Hansson öfve och begrundfäste sigh
uthi flere konster, nembligen uthi förräderi och uthi then högt
beprijsede konst, som kalles himmelsens lop eller astronomia,
theslikes och att beskriffue cröniker och historier, therigenom
han sitt höge förstondh och diupsinnige vijsdom för then
1 Han förordnades 153ratt, jemte Peter Hård och Laurentius Andreæ
m. fi. vara uti slottslofven i Stockholm och nämnes då i Kongl, brefvet
härom såsom borgmästare. Stiernman, 1. c. i: 21.
2 1524.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
