Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af G. J. Adlerbeth. Inträdestal i Sv. akademien den 29 November 1826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 VITTRA UPPSATSER, TAL OCH ÄREMINNEN.
lade sig om kännedom af det grekiska språket för att
bevara sin skråmästerliga rätt till en vetenskap, »den
naturens herre befalt vara oinskränkt»; än vid Sveriges
lärde i allmänhet, hvilka icke förstodo, att vetenskaperna
borde ifrån universiteten förflyttas till hufvudstaden för
att blifva renade från »munkanda och skolgräl»1. Endast
ur det dam, hvilket nu betäcker några samlingar af då
pjisade skrifter, kan man framleta dem, som kringflögo
en och annan dag med sådana beskyllningar, vanligen
riktade i synnerhet mot Linné, hvilken man ej förlät hans
ära och Lovisa Ulrikas nåd. Så, när lagern oupphörligen
skjuter nya grenar och år ifrån år yppar sin fortlefvande
kraft i nya löf, är det inom samlarens lådor blott, som
minnet förvaras af de små hjeltar, hvilka fordom öfvade
mot dess krona sina frätande bragder. Men likväl är
det för oss icke utan nytta att veta, huru det under år-
hundraden berömda universitet, hvars utvidgade stiftelse
är en skänk af det ädlaste konungsliga sinne, som nå-
gonsin styrt ett folk och främjat dess odling, blef
bedömdt vid den tid, då en Adlerbeth och en Rosen-
stein ibland många deras likar i bildning der inhem-
tade den lärdom och den vishet, som i deras oförgängliga
arbeten evinnerligen rättfärdiga deras då tadlade lärare.
För den, hvars unga själ har styrka att emotstå för-
derfvet, är det en lycka att uppväxa för en bättre tid
under en ond tids pröfningar. Denna kraft egde Adler-
beth. Han såg vrångvisans djerfhet, och hans rättsinniga
lynne befästade sig; den nyhetsälskande fåkunnighetens
oblyghet, och han arbetade att tillegna sig de gamles
visdom; fjäskets ifver, och han öfvade sin tankeförmåga
att lugnt undersöka, > varsamt döma. Så beredd för
statens tjenst inträdde han deruti vid tjugu års ålder.
Det återstod för honom att förvärfva sig en bestämdare
kännedom af fäderneslandets allmänna angelägenheter,
en omedelbar insigt i dess tillstånd. Denna lifvets un-
1 Hvad här anföres är hemtadt ur en skrift, utgifven 1765 undertitel:
Skäl och orsaker till det svenska folkets utflyttning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
