Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af G. J. Adlerbeth. Inträdestal i Sv. akademien den 29 November 1826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 VITTRA UPPSATSER, TAL OCH ÄREMINNEN. ’
nens ädlare bildning. Den uteslutande smak, som man
henne tillvitat, har icke varit och må aldrig blifva någon
annan än den, som hennes ledamöters gemensamma själs-
odling stadgat. Den har ej förtryckt och må aldrig för-
trycka något dugligt alster af en enskildare. Akademien
har tålt, har gillat, har beundrat, har äfven tillegnat sig
de nya former, som snillen, inom eller utom hennes
krets, skapat. De i alla afseenden ovanliga sångerna
öfver Creutz och Svea vunno hennes högsta pris, och
deras författare kallades att ersätta hennes förluster af
Gyllenborg och Oxenstjerna. Förut hade hon gifvit en
offentlig gärd af sin beundran af det svenska sångare-
snille, på hvars sanna, oförlikneliga värde Kellgren var
den förste, som vände allmänhetens uppmärksamhet. En
till stora följder ledande utvidgning af de svenska vers-
arterna fördes till ännu icke öfverträffad fullkomlighet af
akademiens äldsta ledamöter. Kellgren, den store mä-
staren i konsten att gifva den rimmade versen omvex-
lande rytmiska behag, använde med samma framgång
den metriska till några af sina skönaste dikter. Skördar-
nas sångare öfversatte Milton i orimmade jamber, mera
välljudande än hans; och Adlerbeth utförde, uppmuntrad
af akademiens enhälliga bifall, det lika svåra som mödo-
samma företaget att försvenska Roms trenne yppersta
skalder i deras egna versslag och derigenom till en be-
undransvärd likhet af deras rena och kraftfulla stil.
Det lärda samfund, som är egnadt åt de strängare
vetenskaperna, kallade också Adlerbeth till ledamot, och
äfven der blef han en af de utmärkte.
I lugn och värma hade den nya odlingens plantor
rotat sig, uppskjutit och blomstrat. Men himlen mörk-
nade, och stormen frambröt. Förebuden vid en riksdag
till missämja emellan konungen och en del af nationen
följdes af ett krig emot Ryssland, af trolöshet hos några
och förvillelse hos flera ibland härens anförare, af Gustafs
och Sveriges våda, af folkskarors väpnande till deras
räddning, af de ofrälse ståndens förbittring mot adeln,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>