Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNE AF GREFVE GUSTAF CRONHJELM. 171
anledning afbrytas, fann landtmarskalken saken vara sä
vigtig, att det borde eftermiddagen fortsättas. Då gaf
landtmarskalken till känna, att rådsprotokollerna ankommit,
samt att till honom blifvit utaf öfverste Lars Hjerta af-
lemnadt Brenners första bref, men att, då han vid första
ögnakastet sett, att ^dera vore något utstruket^ tvifvelsutan
flera ärliga mäns namn1, som den bofven nämnt», så lät
han genast försegla samma »bref, att det måtte i utskot-
tets närvaro öppnas», hvilket ock nu skedde. Efter att
hafva erhållit dessa upplysningar, yttrade sig flera bland
utskottets ledamöter och deribland sådana, hvilka, emedan
de tagit verksam del i saken mot Görtz, icke kunde anses
vara grefve Cronhjelm särdeles bevågna, att Brenners all-
deles obevisade angifvelse icke bort hindra grefve Cron-
hjelms tillträde till sina embeten, samt att det.vore nödigt
att efterfråga, om något förhör med Brenner egt rum.
Den följande dagen den 31 Mars, lät grefve Cronhjelm
åter anmäla sig hos utskottet, och inkommen begärde han
att få del af rådsprotokollet och Brenners bref, att han utan
vidare uppskof måtte få tillträda sina embeten, samt att
ofördröjligen en behörig undersökning måtte anställas
öfver Brenners grofva beskyllningar i detta mål. Grefven
förklarade ock, att om någon kunde förmå Brenner att
bekänna, huru härmed egentligen förevette, och om någon
varit kapabel att begå en så okristlig lâcheté, att han
bringat honom att så ljuga på hans excellens, som han gjort,
så ville hans excellens gifva den samme 1000 dukater». Nu
fortsattes den öfverläggning, som den föregående dagen
begynt. Herr Hamilton yttrade, att »grefve Cronhjelm
borde anses, som låge det förra missförståndet med hofvet
alldeles icke i vägen, och ej annorlunda än de andre af
Brenner namngifna». Hvilka de voro och hvilkas namn
blifvit utstrukna, synes icke2. Herr Fehman, åklagaren i
Görtz’ sak, visade tydligen att grefve Cronhjelm ej borde
1 Deribland, som man tror, hans (grefve Horns) eget.
2 Fant uppgifver i Uikast ‘till föreläsningar i Svenska historien^ 5
st. s. 170, att de skola hafva varit grefve Cronhjelm, grefve Årvid Horn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
