Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNE AF GREFVÉ GUSTAF CRONHJELM. l8l
det hade för hans minne varit väl, om alla hans regerings-
handlingar bekräftat det egna vittnesbördet. Till tvifvel
derom torde oveldige häfdatecknare finna sig befogade
af händelserna med grefve Cronhjelm och af den kort
derefter sig tilldragna, ännu nedrigare med ofverste
Stobée, af paftiförföljelsen mot grefve Wellingk, grundad
på konungens egen angifvelse, af den rysliga, grymma,
olagliga behandlingen af Blackwell under en af en sådan
angifvelse föranledd rättegång, andra mindre märkliga
tilldragelser af enahanda art att förtiga.
Det hade väl blifvit grefve Cronhjelm utaf konungen
lofvadt, att han skulle blifva åter instäld, ej i rådet blott,
utan i sina embeten. Men han befann sig nu skild ifrån
det presidentsembete han sist innehaft, utan att hafva
återfått det, hvilket han förut innehade. Han skall lik-
väl såsom ersättning för förlusten hafva erhållit under
namn af taffelpenningar 3000 rdr1. Man synes i synner-
het hafva velat utestänga honom från allt deltagande i
de utländska ärendena. När det fans nödigt, att rådet
skulle fördelas på tvenne divisioner, hvaribland den ena
komme att jemte andra ärenden handhafva äfven de nyss-
nämnda, blef väl grefve Cronhjelm anstäld på denna
division i alla andra mål, men fick i stället för de ifråga-
varande några sådana, som tillhörde den andra divisio-
nen, sig uppdragna2.
Likväl i sådana frågor rörande den utländska poli-
tiken, hvaröfver hela rådet borde yttra sig, afgaf äfven
grefve Cronhjelm sin röst. En förbundsstrid emellan de
1 Berch anf. st. 3: 165. — Allm. tidningar sid. 126. När presi-
dentsembetet i Svea hofrätt genom grefve Carl Gyllenstjernas död år
1723 blef ledigt, förklarade konungen sig dermed vilja hugna grefve
Cronhjelm, för att på något sätt redressera hvad som honom år 1720
vederfarits. {Rådsprotokollet den 3 Aug. /7^3)’. Detta gick dock ej i full-
bordan, emedan rikets ständer, till hvilka frågan hänsköts, funno en sådan
utnämning stridande mot regeringsformen, som i 40 § stadgade: att en-
dast presidenten i kansliet finge vara af rikets råd. (Presteståndets proto-
koll den 19 Aug. 2727.)
2 Handlingar rörande Skandinaviens historia 7: 300.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
