Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om allmänna undsättningsanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
i synnerhet efter de allmänna missväxterna 1812 och 1816.
Snarare kunde det sägas, att inom vissa län sorgfällig-
heten att afvärja befarad nöd blifvit alltför vidt utsträckt,
än att den någonstädes, der trängande behof den på-
kallat, icke varit tillräckligen verksam.
Men i detta fall, som i många eller torde hända i
alla andra, kan en för långt drifven välgörenhet blifva
uti dess närmare eller aflägsnare följder skadlig. Jag
vill ej undersöka, huruvida i någon landsort undsättning
blifvit till menligt öfverflöd utdelad. Min kännedom af
lokala förhållanden utom min synkrets är icke sådan, att
jag tror mig kunna med säkerhet bedöma deremot sva-
rande lokala anstalter, hvilka böra §å inrättas, som dessa
förhållanden fordra, och icke som allmänna teorier dem
föreskrifva. Om ock en mensklighetskänsla, som det
kalla förståndets beräkningar icke nog hejdat, hade i nå-
got fall hänfört nitet att hjelpa utöfver de verkliga be-
hofven af hjelp samt längre än statens medverkan der-
till må sträckas; så skulle likväl min aktning för en ädel
afsigt afhålla mig ifrån allt tadel å handlingar, hvaruti
den uppenbarat sig.
Således, utan hänsigt till några särskilda förhållanden,
vill jag i allmänhet yttra mina tankar öfver ett ämne,
hvilket ofta sysselsatt riksens ständer och, hurudant
deras beslut derom nu blifver, troligen kommer äfven i
en framtid att sysselsätta dem.
Om man med de europeiska statslärare, som sjelfva
kalla sig liberala, anser staten vara ett bolag, efter fri-
villigt aftal sammansatt endast för att med alla bolags-
männens förenade kraft skydda hvarje enskilds så kal-
lade tvangsrättigheter; och om man med sträng logik full-
följer denna sin antagna grundsats, så skall man komma
till det ingalunda liberala resultat, att staten må vägra
sin omvårdnad åt hvar och en, som icke påkallar dess
försvar emot menniskovåld. Det lidande, hvilket här-
leder sig ifrån försynens outransakliga beslut, är ej en
rättskränkning. Den derigenom olycklige kan icke fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
