Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
om den öfverläggning ibland rikets råd, som den 27
Oktober 1629 föregick konungens afgörande beslut att
öfverföra sin krigshär till Tyskland1. Skälen för och
emot detta dristiga steg, som rikets råd likväl tillstyrkte,
finnas der fullständigt utredda. Uti denna berättelse
likasom i riksdagsbesluten af den 29 Juni 1629, den 14
Maj 1630 och den 7 Juni 1631 omtalas väl tyske kej-
sarens »outsläckliga hat emot Sverige, icke allenast af
det fundamental-uppsåt, som alla papister hade till att
utrota alla evangeliske», utan äfven af det österrikiska
husets begär att »bekomma det allmänna väldet öfver
hela verlden». Men under alla dessa öfverläggningar
kom ingen särskild våda för Gustaf Adolfs dynasti i
fråga. Deremot anförde rikets råd ibland betänkligheterna
emot ett offensift krig främst den, att konungens under-
såtar, »såsom de nu mäkta fröjdade sig öfver det erhållna
sexåriga stilleståndet med Polen, så skulle de sig mycket
förskräcka, när de åter hörde att kriget skulle gå an emot
Tyskland, hvaraf kunde uppväxa i deras hjertan ledsam-
het vid kriget, ovilja mot regementet och, der annars
ginge än väl, eftertal och allt ondt». Vidare förestälde
sig rikets råd »faran för riket, att Kongi. Maj:t sjelf reste
ur landet och förtrodde sin konungsliga person mest
främmande folk i händer». Sådana redligen framstälda
betänkligheter borde väl hafva afhållit rådgifvarne ifrån
att tillstyrka det djerfva företaget och konungen ifrån
att våga det, om hans ätts enskilda säkerhet härvid upp-
tagits under någon klenmodig beräkning. Och denna
ätt, hvaraf bestod den? Af konungen, som gick sin död
till mötes, och af hans dotter, ännu ett fyraårigt barn,
hvars rätt vid hans frånfälle ej hade annat stöd än folkets
kärlek till hennes fader, samt modet, troheten och foster-
landskänslan hos några öfyerlägsna män, som han bildat.
Hade under sådana förhållanden Gustaf Adolf varit be-
kymrad för sin dynastis säkerhet och högre skattat den
än sitt folks anspråk på sjelfbestånd och aktning samt
1 Uti Handlingar rörande Skandinaviens historia, 1 del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
