Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 335
bestämdt förklarat hvad de förstå med ordet folk. Jag
vill likväl tro, att de räkna ibland beståndsdelarna af det
hela, som detta ord skall utmärka, också de stora massor
af medborgare, hvilka arbeta för sitt dagliga uppehälle
och ej ega något sparadt rörligt kapital att i nödens stund
dertill använda1. Dessa folkmassors rättighet till samhällets
hjelp, när allmänna olyckor gjorde den nödvändig, fram-
trädde jag att försvara mot invändningar, härledda från
en teori, som icke sätter för statsinrättningen något annat
ändamål än det att emot yttre menniskovåld skydda
personer och egendom. Jag sökte vidare bevisa, att all-
männa undsättningsanstalter vore oumbärliga i Sverige
för att afvärja följderna af der ofta inträffande vidsträckta
missväxter. Jag uppgaf slutligen mina tankar om sättet,
huru sådana anstalter borde anordnas och utföras.
Lefde jag i ett land, der man för folk endast erkände
godsherrar, handlande kapitalister och innehafvare af span-
målsräntor, men ansåge alla andra samhällets medlemmar
vara des gens sans aweu\ så skulle jag icke finna underligt,
att ifrare för folkets rättigheter förkättrade min afhandling
om allmänna undsättningsanstalter. Det kunde då sägas,
att jag yrkat beståndet af en frihetskränkande stiftelse,
ty sådan var väl efter vissa frihetsbegrepp den allmänna
magasinsinrättningen, t. ex. år 1813, då dess mellankomst
hindrade fortsättningen af de till formen otvungna och
således juridiskt rättmätiga beting, hvilka stadgade priset
pä en tunna utsädesärter till 100 riksdaler r:gs, på en
’ Till denna klass må i Sverige räknas en större del af dess skatte-
allmoge, som ej har annan egendom än hemmanet, hvars afkastning i
goda år icke lemnar något öfverskott öfver hvad hushållet förtär och
efter en missväxt ej räcker till nödbröd. .
2 Jag känner intet svenskt uttryck, svarande mot detta franska.
Vara af folk säger man väl också hos oss i förnämt tal om den, som
tillhör de förmögnare samhällsklässerna; men ingen vallag eller annan
sådan liberal institution har ännu hos oss bestämt, att den, som i politisk
mening må erkännas tillhöra det maktegande folket, skall innehafva en
viss ränta, skall vara, såsom det heter i England, värd en viss summa
penningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
