Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
att eftersäga hvad någon mästare förestafvat mig, hvar-
för härledde då icke anmärkaren min förnekelse af stats-
fördraget, efter den krassa föreställningen derom, ifrån en
något äldre afhandling i Svea, nämligen den om Feodalism
och republikanism? Den fortsättning af denna afhandling,
hvaruti läran om berörda fördrag är historiskt utvecklad
och filosofiskt bedömd, hade, då jag utgaf min tidskrift,
redan fyra år varit i allmänhetens händer; den hade icke,
så vidt jag erinrar mig, blifvit uti något af våra liberala
dagblad vederlagd eller tadlad; den var berömd af Ar-
gus; den nyttjades utan klander vid ungdomens under-
visning i Upsala. Just derför torde anmärkaren hafva
funnit betänkligt att nämna den, ty sedan han i fyra år
underlåtit att beifra kätterska satser, utbredda af en uni-
versitetslärare, kunde hans häftiga anfall mot mig, som
uti en praktisk afhandling råkat att i förbigående yttra,
men icke deducera samma satser^ få något anseende af
personlig illvilja*
1.
Jag må ännu föra anmärkaren till minnes en svensk
tidskrift, hvaruti de sig kallande liberale och deras lära
icke blifvit rätt mildt behandlade. Åtskilliga artiklar, in-
förda år 1821 i Argus, och deribland en, vänd emot den
ryktbare herr de Pradt, under titel: Är Sverige en kon-
stitutionel stat eller ej? hafva väl icke kunnat undfalla an-
märkarens kritiska blick. Hvarför har han då icke be-
ifrat dem? Fann han dem icke förtjena sin uppmärksam-
het, ehuru andra läsare och deribland jag ansågo dem
vittna om riktiga, vidt utsträckta åsigter och vara för-
fattade i en klar och liflig stil? Eller medgaf kan hända
1 För att visa, huru den skarpsinnige författaren till afhandlingen
om »Feodalism och republikanism» anser den teori, hvarpå det konstitu-
tionella systemet efter anmärkarens påstående skall hvila, må jag ur hans
skrift blott anföra följande mening: »Så ser man, hur de samme, som,
låtande samhället uppstå genom upphäfvandet af ett s. k. naturtillstånd,
i sjelfva verket beröfvat det all natur och öfverlemnat det såsom en yttre
tillfällig inrättning åt den fria öfverenskommelsen, sjelfva ej kunna fatta
det annorlunda än såsom en blind nödvändighet, friheten blott såsom
sjelfsvåld och lagen, blott såsom despotism.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
