Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
I fall det vore anmärkarens mening, att den, hvilken
råkat att i något mål tänka lika med herr v. Haller, stode
i beråd att såsom han öfvergå till den katolska kyrkan,
borde jag kanske söka att afvända ifrån mig en sådan
misstanke. Men jag finner den så löjlig, att jag icke skulle
kunna med tillbörligt allvar utföra mitt försvar; och i detta
samvetsmål må jag ej skämta. Anmärkaren får således
tro hvad honom lyster om min religion. Någon räkning
derför är jag ej skyldig — honom. Han får äfven gissa,
att jag väntar, »att en flaska med olja kunde ännu en
gång med en hvit dufva nedskickas från himmelen till
någon Klodvigs kröning». Öfver en så lömsk insinuation
yttrar jag mig icke; jag erinrar endast derom läsare med
hederskänsla. *
Men hvad har väl v. Hallers enkla religionsförändring
mera än fordom J. J. Rousseaus dubbla1 att göra med läran
om statsfördraget? Om man vill ärligen förfäkta denna
lära, hvarför då nyttja ett oädelt vapen? Med allt skäl
skulle anmärkaren fördöma den, som sammanstälde hans
satser med några främmande liberalers handlingar. En
svärmäre må herr v. Haller vara; men hvad ojemförligt
sämre är icke f. d. kejserlige franske öfverhofpredikanten
och nederlänske erkebiskopen, numera den verldsborger-
liga liberalismens puritan herr de Pradt? När man vet,
huru lågt han smickrade den mäktige Napoleon, och läser,
hvad han skrifvit om den fallne, kan man icke annat än
. anse denne författare, så frihetsvän han nu visar sig, för
en eländig lycksökare2. Men derför äro väl icke alla
hans begrepp falska, och derför må man dock icke öfver-
flytta sitt förakt för honom på andra författare, som med
redlig öfvertygelse antagit samma begrepp. Man kan
ogilla läran om samhällsfördraget, men nedrigt vore det
1 Man torde erinra sig, att Rousseau, född protestant, blef‘ först
katolik och sedan protestant igen. Såsom katolik skref han sitt Con-
trat social.
2 Att utgifva liberala skrifter kan också vara ett lycksökeri, i fall så-
dana skrifter bäst säljas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
