Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 365
räcklig grund i menniskoslägtets behofafsamhällsförening
och icke fordrade att stödj’as på hvarje enskild menniskas
samtycke till det allmänt nödvändiga. Ur samma behof
för menniskor att kunna lefva i förening uppstode den
förbindande kraften af fördrag, och det vore då öfver-
flödigt att upplösa det ena vilkoret för mensklig samman-
lefnad i det andra. »Om man frågar mig», sade han,
»hvarför vi äro skyldiga att lyda regeringen, svarar jag
genast: emedan samhället derforutan ej kan bestå, och
hvar menniska begriper detta svar. Ert svar åter är
detta: emedan vi skola hålla hvad vi lofvat. Men utom
det att ingen, som ej är indragen i ett filosofiskt system,
kan hvarken förstå detta svar eller gifva det sitt bifall,
utom detta, säger jag, skolen I finna er brydda, om man
frågade: Hvad förbinder oss då att hålla våra löften? I
kunnen ej gifva annat svar än ett sådant, som omedel-
barligen och utan någon omgång skulle hafva förklarat
vår förbindelse att lyda regeringen.» Slutligen anmärkte
Hume, att i sådana fall nya upptäckter icke vore att
vänta och att, om ingen förr än i senare tider förestält
sig, att stat och regering hvilade på fördrag, vore det
ock säkert, att de i allmänhet ej kunde hafva en sådan
grund. Det förekom honom besynnerligt, att ibland en
mängd af statsformer, som funnits och ännu funnes be-
ståndande i verlden, den enda engelska skulle vara rätt-
mätig. Men, så häfdaforskare Hume var, kände han tro-
ligen icke allt det intressanta, som anmärkaren vetat’att
berätta oss om de liberala idéernas höga ålder. I fall
han hade sig bekant, att konung Theopompus i Lace-
demon vid något tillfälle fått förebråelser af sin gemål,
visste dock han förmodligen icke, att den beskedlige
mannen för att ursäkta sig hade upptäckt för henne »hela
hemligheten af det konstitutionella systemet».1 Han hade
1 Ordspråket Moderata dtirant uttrycker ännu kortare än konung
Theopompi svar denna hemlighet. Det vore således ännu mera pas-
sande att »med gyllene bokstäfver ristas i alla konungars palats» och
kan hända äfven i vissa andra hus. Inskriptioner böra vara korta, i syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
