Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 397
allmän vilja en sådan som borde vara, men som ännu
icke är allas. De mena dermed förnuftets lagstiftning,
realiserad i verlden. Men om denna rena vilja någonsin
kunde blifva allas, då vore ock stat såsom en tvångs-
anstalt öfverflödig, och följaktligen synes detta begrepp
ligga utom statsrätten. Idealet må emellertid framställas
såsom ett moraliskt mål, dit menskligheten bör sträfva.
Men hvilka äro i samhället de ombytliga representanterna
för detta sträfvande? De ädlaste, de visaste af hvarje
generation. Hvem utkorar, hvem befullmäktigar dem?
Icke någon väljande menniskohop, utan den allsmäktige,
från hvilken allt godt kommer och allt ljus utgår, dygdens
och snillets milde gifvare. Och samma sträfvandes högre
varaktiga, ideella representation — dess, om jag så må
säga, öfverhus — huru är den sammansatt? Af ett folks
förgångna generationer talande i dess historia inför den
närvarande till de kommande.
Men ehvad den allmänna viljan antages såsom ett
faktum eller en idé, är den icke en fast rättsgrund för
det så kallade konstitutionella systemet. Såsom realisterna
förestält sig henne saknar hon verklighet; några få folk-
ledares vilja usurperar alltid rättigheten att gälla för all-
män1. Efter idealisternas åsigt beror det af slumpen, om
närmandet till det, som alla ledamöter af ett samhälle
borde vilja, representeras utaf deras vid en gifven tid-
punkt valda ombud. Jag säger närmandet, ty vore idealet
uppnådt, så fordrades icke längre någon representativ
statsform. Sederna vore då samhällets lagar, dygden
sjelfherskare utan rättens ministèr och utan någon in-
skränkning af bevakande krafter.
Jag har nu lemnat recensenter och anmärkare en bit,
synnerligen tjenlig att ryckas ur sitt sammanhang och att
i dagbladen införas såsom ett nytt bevis på mina kätterska
tänkesätt. Ja, jag förnekar bestämdt en allmän folkviljas
möjliga realitet; jag påstå^ bestämdt, att det icke är ett
folks tillfälliga ombud, som ovilkorligen representera idén
1 Se världshistorien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
