Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
det unga förnuftet någon sådan öfverlägsenhet. Det har
visserligen på sitt sätt varit verksamt, men åtskilliga af
dess raska verkningsförsök hafva knappt hunnit begynna,
förrän de måst afbrytas. Jag må ej omtala de flera
vedermälen deraf, hvilka hvarje svensk medborgare kän-
ner, utan endast hålla mig till de aflägsnare, mera all-
männa. Vid en ännu icke alltför hög ålder har jag redan
öfverlefvat fyra eller fem filosofiska hufvudsystemer, af
hvilka jag hört det ena efter det andra utropas att vara
det enda sanna, det evinnerligen beståndande; jag har
dock sett det ena efter det andra falla. De otaliga
modifikationerna af dessa systemer och särskilda derifrån
härledda aprioriska dogmer, införda af deras ifriga an-
hängare i de praktiska vetenskaperna, i vitterheten och
konsterna samt äfven i sjelfva samhällslifvet, hafva varit
samma vansklighet underkastade. Särskildt har peda-
gogiken, såsom jag vidare kommer att utreda, företett
ganska många bevis på det moderna förståndets vanmakt
att stifta något varaktigt. Om jag denna föga tillfreds-
ställande erfarenhet oaktadt likväl erkänner, att också en
misslyckad filosofisk spekulation kan vara af ett högt
värde för menskligheten; om jag anser begäret efter allt
högre och högre förnuftskunskap vara en menniskosjälen
medfödd drift, hvars stigande eller aftagande kraft hos
ett folk eller hos flera, till vexling af idéer med hvar-
andra förbundna, utmärker tillväxten eller aftynandet af
samma folks odling; om jag alltså bekänner mig vara
en vän och ingalunda en fiende till filosofiska forskningar,
när de blygsamt anställas, så kan jag deremot icke er-,
känna något menniskoförnuft att vara absolut och icke
anse dess högmodiga anspråk på ofelbarhet för annat
än ett utbrott af yrande svaghet. En enda absolut tän-
kare hyllar min tro och min dyrkan: Han, som af
evighet begrundade och i tidens början gaf ut det omät-
liga systemet af sin vishets, sin godhets och sin allmakts
skapelse. Detta, så åldrigt det är, består, under det att
den förmätna menniskotankens timliga verldskonstruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
