Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 473
för en stor vinst, att de hundra tusen barn, som irra
omkring i ett fullkomligt förståndsmörker eller blott er-
hållit den eländigaste undervisning, må kunna bringas
under någon tukt och ordning samt dem gifvas åtmin-
stone de allra enklaste medel till vidare själsbildning.
Men blott för att ernå detta ändamål hade fordrats ofant-
liga summor, om man skolat löna ett antal af lärare,
svarande mot det, som i förhållande till lärjungarnes är
hos oss antaget. Att en, lärare allena måtte kunna i
längden utan att upptröttna sysselsätta hundra, höll man
för omöjligt. Då föll man på den tanken, att i skolorna
gå till väga såsom i handtverken, anställa mästare, ge-
säller och lärlingar, använda de skickligare lärjungarne
till de råares undervisning och låta dem sålunda på en
gång lära och läras, ja genom sjelfva lärandet ytterligare
läras. Man insåg väl härvid, att äfven skickliga lär-
jungar ännu icke kunde vara dugliga att lära eller under-
visa i ordets högre bemärkelse. Men man fann dem till-
räckligen brukbara att tillära och förhöra. Detta ansåg
man vara nog för de första åren. Likasom man i all-
mänhet i England räknar för tankeförmågans utbildning
och öfning mera på lifvets skola än på läroskolor, så
ansåg man den högre förståndsutvecklingen böra sparas
till en mognare ålder. Svårligen skulle man der kunna
öfvertyga sig om nyttan af våra så kallade tankeöfningar,
hvilka ock visserligen i många skolor högst förvändt
drifvas. — Då just de fattigaste ibland folket skulle
göras delaktiga af en allmän undervisning, så sökte man
att uppfinna den största enkelhet i läromedlen; och då
vanligen för hvar och en tiden, under hvilken han kunde
besöka skolan, var ytterst inskränkt, så måste man fordra,
att inpm den möjligast korta tid det, som för alla vore
nödvändigast, måtte kunna läras, och detta i en oaf-
bruten sträng ordning. D^t enas ingripande i det andra
är ju den stora fördelen i fabriker. Hvarest kände man
detta bättre än i England? Äfven i skolundervisningen
syntes det låta sig användas. — Sådana äro de grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
