Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 489
religionspredikant, men icke folkuppfostrare. Han tager
ingen vård om det husliga lifvets sedliga förhållanden.
Detta har å den ena sidan medverkat med de lägre ar-
betande folkklassernas fattigdom till deras råhet och å
den andra gifvit styrka åt den benägenhet till sekterism,
som söndrar engelska folkets religiositet. Sedan under
det sjuttonde århundradet sekternas fanatism rasat ut,
har den ej åter visat sig rätt ’förfärlig i sina allmänna
verkningar. Engelsmannen är ock i allmänhet för mycket
sysselsatt med sina verldsliga angelägenheter för att hinna
öfverlemna sig åt ett verksamt svärmeri. Men mången
engelsmans känsla är alltid färdig att omfatta villor, som
en skicklig predikant vet att framställa på ett sätt, hvil-
ket fångar henne. Hon har ej genom en allmän religions-
undervisning blifvit stadgad.
Man har berömt den vana vid ordning och lydnad,
som vexelundervisningssättet, bättre än något annat, skall
verka. Jag tror dock, att hvarje skolmetod, med allvar
och drift utförd, åstadkommer den. Men jag litar föga
på en ordning, som endast är mekanisk, eller på en lyd-
nad, som blott härleder sig från vanan vid yttre tvång.
En fastare ordning och en säkrare lydnad bildar den
lefvande religionsundervisningen, ledande viljans frihet
till det rätta och goda. Visserligen, när man träder in
i en med ångkraft drifven fabrik, faller genast i ögat det
bestämda sambandet emellan alla maskineriets delar och
den noggranna lydnad, som de mindre hjulen visa de
större; men om någon yttre tillfällighet biytef eller en
länge omärklig inre nötning lossar det ringaste i samman-
sättningen, hvar finnes då ordning och undergifvenhet?
Då jag anser den svenska folkbildningen böra hädan-
efter förblifva sådan den hittills varit, och då jag önskar
att den framgent må, utan någon mekanisk tillsats emellan
den husliga uppfostringen och den presterliga religions-
undervisningen, fortgå i en organisk tillväxt, lägger jag
ock den högsta vigt på presterskapets så intellektuella
som moraliska bildning. De anstalter, som i detta af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
