Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 509
men jag har ofta erfarit och erfar dagligen, att detta
ändamål säkrast ernås genom ett grundligt studium af
de gamla klassiska språken. Ynglingar, som med allvar
och flit drifvit detta studium, hafva sedermera icke be-
höft någon ständig eller långvarig undervisning, utan
endast egen, då och då handledd verksamhet för att
lära sig förstå och äfven hjelpligen skrifva främmande
språk ibland dem som kallas lefvande. Att tala sådana
läres svårligen i någon skola, men snart i ett lif, der
denna färdighet erfordras. Således, om jag skulle syste-
matiskt indela särskilda språkstudier i elementära och till-
lämpade, ville jag i den förra klassen föra de gamla och
i den senare de nyare 1, hvarigenom jag ock skulle tro
mig uppfylla metodisters fordran, att all läroordning må
vara genetisk. Jag kan nämligen icke anse den nyare
europeiska bildningen för ett sjelfständigt alster af någon
slump. Det är onekligen en fortväxt af grekers och roma-
res forna bildning, till hvilken den står i förhållandet
af grenar till stam, eller af rotskott till rot, eller af frukt
till blomma. Krutets, kompassens, boktryckeriets, Ame-
rikas och alla andra dessa uppfinningar och upptäckter,
som i kulturhistoriska afhandlingar ideligen omtalas,
må hafva befrämjat denna fortväxt och utsträckt den i
nya riktningar. Men om samma uppfinningar och upp-
täckter skett bland folk af en annan grundbildning än
den grekiskt-romerska, hade deras verkningar säkerligen
blifvit mindre allmänna och helt andra. I denna bild-
ning ingrep ock kristendomen, icke såsom en förstörande
kraft, utan såsom en förädlande.
att kännas af den, hvars undervisning skall vara allsidig i materiel be-
märkelse, d. v. s. som skall undervisas uti allt, hvad honom kan blifva
nyttigt att veta, och icke blott öfvas till förmåga att efter behof lära
sig det? — Jag önskar emellertid, att tidsandan icke måtte så få makt
med oss, att för våra söner det behöfligaste af alla språk blefve — det
ryska. Ibland de europeiska är detta det, som herskar öfver den vidaste
yta, som alltså är det närmast kosmopolitiska. Men det blefve för sven-
skar alltför svårt att lära.
1 En motsatt ordning har den stora komiténs pluralitet antagit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
