Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 519
tematik blifva de nödvändigaste. Men jag lägger icke
i detta afseende all vigt på ett läroämnes yttre bestän-
dighet, utan ock på dess inre kraft att utbilda själsför-
mögenheter; och denna ega, efter mitt omdöme, de
tvenne språken latin och grekiska samt matematiken
framför andra uti lärdomsskolor användbara och behöf-
liga bildningsmedel.
Om matematikens tjenlighet dertill äro meningarna
ej stridiga, och öfver frågan huru undervisningen i denna
vetenskap må inrättas vid läroverk, som skola grundlägga
allmän vetenskaplig bildning, tillkommer icke mig att
yttra mera än en önskan, att tankeförmågans utveckling
måtte dervid vara det förnämsta syftemålet.
Deremot, sedan jag sökt visa, huru det förhåller sig
med de så kallade sakkunskapernas oföränderlighet —
den antagna grunden för påståendet, att de äro nödvän-
diga ämnen för den vetenskapliga elementarundervisnin-
gen — vill jag något närmare undersöka de nya begrep-
pen om språk i allmänhet och om latinet särskildt. Härvid
möter mig genast ett tvifvelsmål, huruvida det menskliga
vetandets skarpa fördelning i A) sakkunskaper och B)
språkkunskaper är så logiskt riktig, som den synes vara?
När man med sak förstår hvarje sinligt eller öfversinligt
föremål för mensklig kunskap och känsla och icke blott
handgripliga yttre ting; när man i denna bemärkelse
säger, att hvarje språk, och således äfven de, uti hvilka
högre idéer hafva betecknande uttryck, endast är ett
»medel att uttrycka sak;-» när man till sakkunskaper hän-
för teologien, historien och matematiken; så synes mig,
att ’man ock bort räkna till sådana objektiva kunskaper
kännedomen af hvilket språk med redan bildad till-
varelse som helst. Det är ett fenomen af den ädla för-
måga, som skiljer menniskan ifrån djuren, och såsom
sådant ett åtminstone icke mindre vigtigt föremål för
mensklig vetenskap än fenomenen af elektriciteten och
galvanismen. Det är en fullständig bild, äfven fattlig
genom hörselns och synens sinnen, af ett folks hela lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>