Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om rätta förståndet och rätta användandet af 106 och 107 §§ i Sveriges regeringsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
af andra riksens ständers utskott än konstitutionsutskottet
andragas1, men icke af riksens ständer afgöras, förr än
sistnämnda utskott deröfver blifvit hördt. Under riksens
ständers öfverläggningar derom skola icke konungens
beslut uti mål, som röra enskilda personers eller kor-
porationers rättigheter och angelägenheter, kunna ens
nämnas, ännu mindre någon riksens ständers pröfning
underställas.»
De afsigter, som ledde regeringsformens stiftare och
hvilka det hela af denna grundlag uppenbarar, framlysa
äfven i de nu anförda paragraferna. En revolution var
utförd, men. en revolution, som upprätthöll staten och
tronen mot verkningarna af en egensinnig konungs oför-
stånd, men utförd med samma moderation, hvilken, utan
exempel ibland andra folk än det svenska, hade trettio-
sju år dertillförene utmärkt en annan2, lika nödvändig
för att upprätthålla staten och tronen mot national-
representationens öfvervåld. Hvad ville det eniga kon-
stitutionsutskott, som föreslog våra nu gällande grund-
lagar? Hvad ville de, ännu då och så länge det hand-
lade om rikets frälsning lika eniga, ständer, som antogo
dessa lagar? De ville, varnade af en dubbel erfarenhet, be-
vara nationen mot skiftande förtryck af de begge högsta
samhällsmakterna, hvilka inom en mansålder hade, hvar-
dera i sin ensidiga riktning och hvardera till förhatlig
ytterlighet, framgått, lika oåterhållna och lika förödande.
De ville befästa monarkien derigenom, att de återgåfvo
nationalförtroendets styrka, både mot aristokraters in-
kräktningsförsök och mot demagogers vilda anfall, åt den
konungamakt, af hvilken allena svensken tål att styras
samt af hvilken han varit styrd, så ofta han känt sig
lycklig och gjort sig aktad. De ville åt konungens per-
1 Enligt 29 g riksdagsordningen böra dervid följande ordalag och
inga andra nyttjas: »Det är anledning till anmärkning mot statsrådet eller
den och den ledamoten eller föredraganden, hvarom remiss begäres till
konstitutionsutskottet, inför hvilket anledningarna uppgifvas skola.»
2 1772 års revolution.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
