Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statsskuldsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppsatser i politiska och sociala ämnen.
Med prisvärd uppriktighet har således öfversättaren
äf hr M. B:s engelska afhandling tillkännagifyit sitt upp-
såt att söka betaga svenska folkets representanter den
farhåga, som mängden af dem möjligen och äfven sanno-
likt kunde hysa för ett kreditspel, hvaruti, om man får
tro honom, planer förehafvas att dem inbjuda eller in-
locka. Frestande är ock den vinst, som lofvas vårt
fädernesland af tärningskästet. Sverige är fattigt, Eng-
land rikt. Orsaken till denna skiljaktighet anser man sig
böra söka uti något förhållande, som tillhör England
allena. Det kan då ej vara dess jord, dess handel och
dess fabriker; ty Sverige har ock jord, ehuru ej lika bör-
dig, en handelsflotta, ehuru ej lika talrik, fabriker, ehuru
ej lika många och vidsträckta. Men England har, hvad
Sverige nästan alldeles saknar, en räntedragande stats-
skuld*
1. Ifrån denna ögonskenliga och bestämda olikhet
härleder hr M. B. Englands rikedom och Sveriges armod.
Nu borde dock, tycker mången, Sverige kunna blifva
något annat än hvad det är; det borde kunna omskapas
till ett icke-Sverige, till ett England, om också endast i
dockstorlek. Men huru ? Efter herrar M. B:s och C. A. A:s
hoppfulla teori skulle dertill ej behöfvas mera än kraft-
budet: varde statsskuld. Ty gäld hvilar ej längre, såsom
i våra enfaldiga förfäders dagar, på stadgad kredit, utan,
efter moderna begrepp och modern erfarenhet, kredit på
gäld; och kredit, alltså gäld, skapar rikedom. Englands
exempel skall ovedersägligen bevisa det. »Dess stats-
skuld», säger hr M. B., »utgör styrkan af dess kredit, och
om denna statsskuld icke vore till, så saknade Stora
Britannien den förnämsta grundvalen för ett lands väl-
stånd.»
Denna grundval hafva Sveriges regenter och stats-
män icke förstått att emellan dess gråberg nedlägga efter
1 De summor, som riksgäldskontoret hittills för tillfälliga behof
upplånat mot ränta af 4 till 5 procent och hvarå dess obligationer äro
i enskildas händer, förtjena knappt att hänföras under det begrepp, som
ordet statsskuld vanligen betecknar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
