Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statsskuldsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STATSSKULDSYSTEMET. 597
Men hvaruti består vid någon gifven tid en nations
förmögenhet. Kan statsskuld möjligen utgöra en tillväxt
deraf? Eller kan den till ny förmögenhetsbildning vara
ett alltid och allestädes verkande gagneligt medel? Af
svaren på dessa frågor beror, efter reç:s omdöme, svaret
på frågan, huruvida, såsom hrr M. B. och C. A. A. för-
mena, statsskuld ovilkorligen bereder nytta åt den fram-
tid, hvilken dermed belastas.
Ibland lärobyggnader, föranledda af det nyare euro-
peiska samhällsskicket, och åt hvilka deras grundläggare
sökt gifva utseendet af sjelfständiga rena vetenskaper,
är den så kallade nationalekonomien. Dess bestämmelse
skall vara att utredå, huru ibland ett folk rikedom må
danas, fördelas, njutas och i ständig fortväxt underhållas.
Men hvad är nationalrikedom? Derom hafva de redan
otaliga läromästarne i den moderna högt beprisade veten-
skapen ännu icke hunnit fastställa ett positift begrepp,
som de gemensamt godkänt. De flesta ibland dem hafva
endast blifvit ense om en negativ bestämning deraf,
nämligen att denna rikedom icke skulle innefatta andra
njutningsmedel än de materiella, och ibland sådana de
handgripliga.1 När i öfrigt vetenskapens föremål är
obestämdt, hafva meningarna om sätten att det ernå ännu
mindre kunnat bringas till någon öfverensstämmelse. Na-
tionalekonomerna hafva söndrat sig i trenne hvarandra
ifrigt, stundom vildt bekämpande sekter, af hvilka hvar
för sig lagt uteslutande eller åtminstone öfvervägande
betydlighet på ettdera af de elementer, som samverka
att frambringa ett folks materiella förmögenhet. Dessa
elementer äro: naturkrafts som alstrar och mer eller
mindre till njutbarhet bereder tingens grundämnen; men-
niskoverksamhet, som upphemtar och vidare efter njut-
1 Andra kunna ej uppläggas. Njutningsmedlen för de ädlare, yttre
sinnena räknas således icke bländ rikedomsämnen, t. ex. doftet från
en blomstersäng, luftdallringen från näktergalens strupe o. s. v. Det
skördade starrgräset, oxtungan och annat dylikt utgöra deremot bestånds-
delar af nationalrikedomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
