Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
- Tror ni, Piet, att vi äro starke nog till att
taga i tu med zuluerne i denna kuperade mark?
- Det skulle jag tro; men vi vilja likväl försöka
att locka ut dem på öppna fältet. Dingaan har ännu
aldrig kämpat mot beridne och med eldvapen beväpnade
män; jag tror derföre, att han icke skall vara så öfver
måttan försigtig, när han far höra, att hans angripare
räkna endast fyra hundra man.
- Det finnes zuluspioner i trakten, - sade Victor,
som just blifvit aflöst från sin post i de nära bergen. -
Jag såg tre män springa snabbt öfver öppna fältet; de
skyndade uppenbart till Dingaan för att förkunna vart
annalkande.
- Vi äro beredde att taga emot honom, så snart
han visar sig, - ropade Uys; det gäller att hämna
våra vänner och anförvandter, dervid vilja vi hålla fast.
- Jag kan icke hjelpa det, - hviskade Hans till
Victor, - men jag tycker, att det vore bättre bestäldt
med vår sak, om vi vore talrikare. Som jag hört, har
äfven ett antal engelsmän vid kusten för afsigt att
företaga ett angrepp på Dingaan; kunde vi förena oss
med dem, så vore framgången betryggad.
- Vi måste lita på våra anförare, Hans, -
svarade Victor, - och egna alla våra krafter åt saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
