Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 1. Spegels förfäder och första studieår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 5
den senare var gift med Elin, Herr Kyrkoherden Arwids i
Wernamo fränka, skötte gården med driftighet och utvidgade den
sädesbärande arealen. Men utskylderna voro betungande och
hemmanet för litet att lifnära två familjer, hvarför Håkans son Daniel
Spegel måste söka sitt uppehälle genom köpenskap. Hans födelseår
inföll i början af 1600-talet, och han hade vid unga år gift sig
med Margareta Fischer, hvars föräldrar för religionsförföljelses
skull inflyttat till Sverige från Münster i Westfalen.
»För större beqwämlighet uti sin Näring», begaf sig den
fattige Daniel med sin hustru öfver från Småland till Ronneby i
Blekinge om våren 1645 eller »den tid, då Medelstadsboarne helst
gingo till Smålands kyrkor och der läto döpa sina barn, anseende
sig helst som Svenskar» 1,
Innan Karlskrona och Karlshamn anlades och innevånarne i
Ronneby genom kungligt påbud öfverflyttades till den förra staden,
var Ronneby den främsta platsen i Blekinge och ansågs för en
välbefäst stad med blomstrande handel och en ort, »ther naturen
alla sina förnögeligheter likasåsom samblat»2. Under sin resa för
att finna någon god hamnplats vid Sveriges södra kust skrifver
friherre Christer Bonde därom (aug. 1658): »Fem mil ifrån Bokull är
Rottneby, eller som det gemenligen kallas Runneby, belägit; hafver
sitt namn af den sjön Rottnen, som i Småland ligger, hvadan den
elfven kommer som vid staden utlöper och kringflyter honom på
tre sidor, vid den norra porten faller han med temmelig vehementie
utföre ett högt berg, hvarest några qvarnar stå och flyter sedan
omkring den vestra och södra sidan af staden, hvarest han är
navigabel, så att der temmelige stora skutor uppflyta kunna» 3.
Staden beboddes af omkr. 300 borgare, bland hvilka många voro
förmögna män. Trots gränstullen gick deras handel förnämligast
på Sverige, dit de endast hade »3 små mil». Men deras ärlighet
stod föga godt i ropet. De sades ha för vana att rikligen traktera
1 Cit. af P. WIESELGREN i Biogr. Lex. XV, 157 efter Palmskld. Saml.
2 Ruyvzelius, Sviogothia Munita, Sthlm 1744. sid. 158.
3 Anfördt i GyntHer, Blekings historia, Sthlm 1847, sid. 112.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
